IUF logo; clicking here returns you to the home page.
IUL



Sindicatos de Holanda se unen para la mayor demostraci�n de protesta en d�cadas contra recortes en el gasto p�blico

03-Oct-2004



photo

240,000 manifestantes en Holanda

Se estima que unos 240.000 manifestantes confluyeron en el centro de Amsterdam el d�a 2 de octubre, como respuesta a un llamado conjunto de las confederaciones sindicales del pa�s. Fue �sta la manifestaci�n m�s grande realizada en d�cadas, la cual se organiz� para impugnar las mayores reducciones en el gasto p�blico de la historia de Holanda.

Las organizaciones sindicales hab�an condenado los recortes adicionales en el gasto p�blico que el gobierno ha propuesto a continuaci�n de los 13 mil millones de Euros ya eliminados desde el a�o 2003, bajo la coalici�n centro-derecha del Primer Ministro Balkanende. Entre otras medidas, las propuestas del gobierno reducir�an radicalmente los beneficios por enfermedad, eliminar�an los incentivos financieros para financiar la jubilaci�n anticipada, disminuir�an el desempleo para los/as desempleados/as de largo plazo y alargar�an la semana laboral. Los empleadores est�n exigiendo un incremento de 36 a 40 horas semanales, sin ning�n aumento salarial.

Las organizaciones sindicales hab�an dispuesto transporte ferroviario gratuito para que los miembros asistieran a la reuni�n popular de protesta, pero ahora los sindicatos ferroviarios informan que un total de 50.000 viajeros no lograron llegar a su destino final en Amsterdam. Ellos se cuestionan si la compa��a ferroviaria nacional hizo todo lo que pudo para facilitar el traslado hasta la manifestaci�n.


Los sindicalistas belgas demostraron su solidaridad viajando hasta Amsterdam para la manifestaci�n.

La manifestaci�n en gran escala fue la culminaci�n de una semana de paros de trabajo y demostraciones sindicales. El lunes 27 de setiembre, miembros sindicales del transporte p�blico, de las industrias met�licas y de la alimentaci�n, de la distribuci�n al por menor y del puerto celebraron un mitin al mediod�a, apoyados por funcionarios p�blicos, personal militar uniformado, conductores de ambulancias y muchos otros trabajadores/as que concurrieron a manifestar durante su hora de almuerzo. Los/as trabajadores/as de la planta electr�nica gigante de Philips tambi�n interrumpieron su trabajo al mediod�a.

El mi�rcoles, los camioneros en todo el pa�s respondieron al llamado, enviado por tel�fono celular y radio CB, de detenerse en la pr�xima �rea de descanso de la carretera para un almuerzo de protesta. Los directivos de FNV y CNV estaban a mano para reunirse con los camioneros en tren de protesta.

La central nacional FNV ha hecho un llamamiento para un refer�ndum concerniente al mantenimiento de los esquemas de jubilaci�n anticipada, pero el gobierno est� descartando las negociaciones sobre este tema.


Kundgebung holl�ndischer Gewerkschaften gegen Ausgabenk�rzungen der �ffentlichen Hand wird zur gr��ten Demonstration seit Jahrzehnten.

03-Oct-2004



photo



Am 2. Oktober folgten rund 240.000 Demonstranten einem Aufruf der Gewerkschaftsverb�nde des Landes und versammelten sich in der Amsterdamer Innenstadt. Der Protest gegen die gr��ten �ffentlichen Ausgabenk�rzungen in der niederl�ndischen Geschichte wurde zur bedeutendsten Demonstration, die das Land seit Jahrzehnten erlebt hat.

Die Gewerkschaften wehren sich gegen zus�tzliche, von der Regierung vorgeschlagene Ausgabenk�rzungen im �ffentlichen Sektor, die auf die seit 2003 unter der Mitterechtskoalition von Premierminister Balkanende bereits durchgef�hrten Einsparungen in H�he von sch�tzungsweise 13 Milliarden Euro folgen sollen. Geht es nach der Regierung, sollen u.a. Krankengelder gek�rzt, finanzielle Anreize f�r Fr�hpensionen abgeschafft, das Arbeitslosengeld f�r Langzeitarbeitslose reduziert und die Arbeitswoche verl�ngert werden. Die Arbeitgeber fordern eine Verl�ngerung der Arbeitszeit von 36 auf 40 Wochenstunden bei gleichbleibenden L�hnen.

Die Gewerkschaften hatten kostenlose Bahnfahrten f�r die Mitglieder organisiert, damit sie an der Kundgebung teilnehmen konnten, allerdings berichten die Eisenbahnergewerkschaften, dass es rund 50.000 Personen nicht gelungen ist, bis nach Amsterdam zu kommen. Sie fragen sich nun, ob die nationale Bahngesellschaft tats�chlich alles getan hat, um ihnen die Anfahrt zur Kundgebung zu erm�glichen.


Belgische Gewerkschafter/innen bewiesen ihre Solidarit�t und reisten zur Demonstration nach Amsterdam an.

Die Massenkundgebung bildete den H�hepunkt einer von den Gewerkschaften organisierten Woche der Arbeitsunterbrechungen und Demonstrationen. Am Montag, den 27. September, versammelten sich Gewerkschaftsmitglieder des �ffentlichen Transports, des Nahrungsmittelsektors und der metallverarbeitenden Industrie, des Einzelhandelsvertriebs und der Hafenverwaltung zu einer Mittagskundgebung und erhielten Unterst�tzung von �ffentlichen Bediensteten, uniformiertem Personal der Milit�rverwaltung, Krankenwagenfahrern und vielen anderen Arbeitnehmer/innen, die sich w�hrend ihrer Mittagspause der Demonstration anschlossen. Die Besch�ftigten des Elektronikgiganten Philips unterbrachen zur Mittagszeit ebenfalls die Arbeit.

Am Mittwoch kamen die Lkw-Fahrer im ganzen Land dem �ber Mobiltelefone und CB-Funk erfolgten Aufruf nach, an der n�chstgelegenen Autobahnrastst�tte zu halten und ein Protestmittagessen einzulegen. Funktion�re des FNV und CNV waren vor Ort, um die protestierenden Lkw-Fahrer zu treffen.

Der nationale Dachverband FNV fordert ein Referendum �ber die Beibehaltung der Bestimmungen f�r die Fr�hpensionierung, die Regierung schlie�t jedoch Verhandlungen �ber dieses Thema aus.

Holl�ndska fackf�rbund demonstrerar mot offentliga nedsk�rningar i st�rsta massprotesten p� �rtionden

03-Oct-2004



photo

240 000 demonstranter fyllde centrala Amsterdam

Uppskattningsvis 240 000 demonstranter fyllde centrala Amsterdam 2 oktober som svar p� ett gemensamt upprop fr�n landets fackliga centralorganisationer. Det var den st�rsta demonstrationen p� �rtionden och den hade organiserats f�r att protestera mot de st�rsta offentliga nedsk�rningarna n�gonsin i Holland.

Fackf�rbunden f�rd�mer ytterligare nedsk�rningar i de offentliga utgifterna som regeringen f�reslagit ska f�lja p� de 13 miljarder euro som h�ger-mittenkoalitionen under premi�rminister Balkanende sparat sedan 2003. Regeringen vill bland annat i sitt f�rslag sk�ra i sjukf�rs�kringen, avskaffa de ekonomiska bidragen till tidiga pensionsavg�ngar, s�nka a-kassan f�r de l�ngtidsarbetsl�sa och f�rl�nga arbetsveckan. Arbetsgivarna kr�ver att arbetsveckan f�rl�ngs fr�n 36 till 40 timmar utan n�gon motsvarande l�ne�kning.

Fackf�rbunden hade ordnat s� att medlemmarna kunde �ka gratis med t�get till demonstrationen, men j�rnv�gsfacket meddelar nu att s� m�nga som 50 000 resen�rer inte kunde ta sig till slutdestinationen i Amsterdam. Man ifr�gas�tter om holl�ndska j�rnv�garna verkligen gjorde vad de kunde f�r att folk skulle kunna komma till demonstrationen.


Belgiska fackf�reningsaktivister visade sin solidaritet genom att �ka till demonstrationen i Amsterdam.

Den enorma demonstrationen var kulmen p� en vecka av fackliga arbetsnedl�ggelser och demonstrationer. M�ndagen den 27 september genomf�rde fackmedlemmar inom lokaltrafik, livsmedels- och metallindustri, detaljhandelsdistribution och hamnv�sende en lunchdemonstration som dessutom st�ddes av statstj�nstem�n, uniformerad milit�r, ambulansf�rare och m�nga andra arbetstagare som ansl�t sig till demonstrationen p� lunchrasten. Arbetarna p� elektronikj�tten Philips la ocks� ner arbetet under lunchen.

P� onsdagen ansl�t sig lastbilsf�rare i hela landet till protesterna n�r de h�rsammade en uppmaning som skickats via mobiltelefon och kommunikationsradio och stannade p� n�sta rastplats f�r en lunchdemonstration. Funktion�rer fr�n FNV och CNV fanns p� plats f�r att tr�ffa de protesterande chauff�rerna.

Landsorganisationen FNV har kr�vt en folkomr�stning om de tidiga pensionsavg�ngarna, men regeringen vill inte f�rhandla om saken.

UNITE HERE en gr�ve contre la d�gradation des conditions de travail dans l�h�tellerie aux �tats-Unis

02-Oct-2004





Le 30 septembre, environ 1400 membres du Local 2 de UNITE HERE (form� en ao�t par la fusion du syndicat nord-am�ricain HERE et du syndicat des travailleurs de la confection UNITE) se sont mis en gr�ve dans quatre des principaux h�tels de San Francisco pour protester conte le refus des employeurs de n�gocier une nouvelle convention collective couvrant l�ensemble de la ville. Les quatre h�tels sont l�Argent Hotel, le Hilton San Francisco de 1900 chambres, le Crown Plaza Union Square et le Mark Hopkins InterContinental. Dix des principaux h�tels de la ville appartenant � ces cha�nes ont r�agi en imposant un lock-out � quelques 2600 employ�s/es syndiqu�s/es. Le syndicat a imm�diatement mis des piquets de gr�ve en place devant ces h�tels.

La gr�ve et le lock-out � San Francisco font suite � la d�cision prise par plus de 2000 membres � Washington D.C. et par 3000 membres � Los Angeles de se mettre en gr�ve si les n�gociations ne d�bouchent pas sur des conventions collectives satisfaisantes avec les principaux employeurs de ces deux villes. Les sections locales de UNITE HERE de ces deux villes et le syndicat au niveau national ont fait part de leur plein engagement aux c�t�s des employ�s/es de San Francisco.

Malgr� de longues n�gociations � la convention collective est arriv�e � �ch�ance en avril � Los Angeles � les employeurs refusent d�abandonner leur demande pour des charges de travail accrues et une moindre contribution patronale � l�assurance maladie et aux retraites.

Les employeurs s�opposent �galement � la demande du syndicat pour un accord sur deux ans, qui arriverait � �ch�ance en 2006, et qui donnerait aux syndicats une m�me date d�expiration des conventions collectives de l�h�tellerie dans 10 des principales villes �tatsuniennes, accroissant ainsi leur force de n�gociation avec les cha�nes h�teli�res qui dominent aujourd�hui le secteur. UNITE HERE a rassembl� un soutien important en faveur des demandes syndicales au sein de groupes des droits civils et des immigr�s, aux plans national et des collectivit�s.

Les h�tels am�ricains ont fait face � la baisse du tourisme suivant le 11 septembre en licenciant des milliers d�employ�s/es, mais refusent aujourd�hui d�embaucher alors que le secteur repart. La baisse de la masse salariale et des charges de travail plus lourdes pour les employ�s/es restants ont permis aux grands h�tels de rester rentables. Les employeurs cherchent aujourd�hui � accro�tre encore leurs b�n�fices en ne prenant pas en charge l�assurance maladie, dans un pays qui n�a pas de s�curit� sociale. A San Francisco, les employeurs ont demand� que la contribution des employ�s/es � l�assurance maladie soit vingt fois sup�rieur � ce qu�elle �tait auparavant. A Los Angeles, les h�tels ont unilat�ralement mis fin � la contribution patronale, obligeant ainsi des centaines d�employ�s/es de l�h�tellerie � rejoindre les rangs des millions d�Am�ricains sans assurance maladie.

Le conflit porte sur les droits fondamentaux et contre ce que UNITE HERE qualifie de �WalMartisation� des employ�s/es de l�h�tellerie. En insistant pour une date d�expiration commune des conventions collectives dans les principaux centres touristiques, le syndicat esp�re obtenir une force de n�gociation suffisante avec les transnationales de l�h�tellerie pour compenser l�absence de convention collective nationale aux �tats-Unis.

UNITE HERE met ainsi l�accent sur quatre des principaux employeurs de l�h�tellerie dans ces villes et qui sont en premi�re ligne de l�opposition aux revendications syndicales. Ces cha�nes sont : InterContinental, Starwood, Marriott et Hyatt.


UNITE HERE in sciopero per lavoro dignitoso negli alberghi USA

02-Oct-2004



photo



Il 30 settembre, circa 1400 membri della Sezione locale 2 di UNITE HERE (il sindacato costituito in agosto dalla fusione di HERE, sindacato del settore alberghiero, e UNITE, sindacato del settore tessile ed affini) hanno iniziato uno sciopero in quattro grandi alberghi a San Francisco per protestare contro la mancata volont� da parte dei datori di lavoro di negoziare un contratto collettivo valido per tutti i grandi alberghi in tutta la citt�. Si tratta dell�Argent Hotel, dell�Hilton San Francisco (1900 stanze), del Crowne Plaza Union Square ed del Mark Hopkins InterContinental. Dieci alberghi che fanno parte dell'associazione alberghiera di San Francisco hanno reagito con una serrata per i 2600 lavoratori sindacalizzati. Il sindacato ha immediatamente risposto insediando picchetti davanti a questi alberghi.

Lo sciopero e la serrata a San Francisco seguono la decisione di oltre 2000 membri a Washington D.C. e di 3000 a Los Angeles di scioperare se le trattative in corso con i principali alberghi di queste citt� non porteranno a nuovi contratti collettivi soddisfacenti.

Malgrado lunghe trattative (il contratto di Los Angeles � scaduto in aprile), i datori di lavoro non vogliono rinunciare ad esigere orari pi� lunghi e minori contributi padronali per l�assicurazione malattia e le pensioni.

Inoltre, sono reticenti a concludere un accordo biennale, che scadrebbe nel 2006, come chiesto dai sindacati affinch� i contratti abbiano una scadenza unica per tutti gli alberghi delle dieci principali citt� statunitensi, aumentando cos� il potere negoziale a livello nazionale presso le catene che oggi dominano il settore. UNITE HERE ha ottenuto forti sostegni per le sue rivendicazioni tra le associazioni nazionali e locali di sostegno ai diritti civili e degli immigrati.

Gli alberghi statunitensi hanno superato il crollo del turismo post-11 settembre licenziando migliaia di lavoratori, ma sono stati riluttanti a riassumere con l�aumentare del tasso d�occupazione. Riducendo la massa salariale, i grandi alberghi hanno mantenuto redditivit� aumentando per� il lavoro del personale rimasto. Oggi i datori di lavoro cercano di stimolare ulteriormente i profitti riducendo l�onere dell�assistenza medica in un paese dove non esiste sistema sanitario nazionale. A San Francisco, gli alberghi chiedono un aumento di venti volte i contributi dei dipendenti per l�assistenza medica. A Los Angeles gli alberghi hanno unilateralmente soppresso i contributi padronali, costringendo centinaia di lavoratori a rinunciare alla copertura medica, situazione comune a milioni di americani.

Il conflitto verte sui diritti fondamentali e su quello che UNITE HERE chiama la �WalMartizzazione� dei lavoratori alberghieri. Insistendo su un�unica data di scadenza per il contratto collettivo nei principali centri turistici, il sindacato cerca di ottenere una forza negoziale sufficiente presso le catene transnazionali per controbilanciare l�assenza di contrattazione a livello nazionale negli USA.

UNITE HERE quindi si concentra su quattro catene alberghiere principali in queste citt�, grossi datori di lavoro e locomotive dell�opposizione alle proprie richieste: InterContinental, Starwood, Marriott e Hyatt.

UNITE HERE strejkar mot "WalMartiseringen" av hotelljobben I USA

02-Oct-2004



photo



Den 30 september inledde 1 400 medlemmar i Local 2 i UNITE HERE (ett fackf�rbund som bildades i augusti n�r nordamerikanska HRCT-facket HERE gick ihop med tekofacket UNITE) en strejk mot fyra stora hotell i San Francisco f�r att protestera mot att hotellarbetsgivarna inte lyckats f�rhandla fram ett nytt stadst�ckande kollektivavtal. De fyra hotellen �r Argent Hotel, Hilton San Francisco (med 1 900 rum), Crowne Plaza Union Square och Mark Hopkins Inter-Continental. Tio stora hotell som ing�r i arbetsgivargruppen svarade med att lockouta ca 2 600 fackanslutna hotellarbetare. Facket b�rjade genast demonstrera utanf�r de hotell som lockoutat sin fackanslutna personal.

Strejken och lockouten i San Francisco �r en f�ljd av att �ver 2 000 fackmedlemmar i Washington DC och 3 000 i Los Angeles beslutat ta till strejkvapnet om f�rhandlingarna med de b�gge st�dernas viktigaste hotellarbetsgivare inte ledde fram till tillfredsst�llande nya kollektivavtal. UNITE HERE:s klubbar i de b�da st�derna och f�rbundet nationellt har gett sitt fulla st�d till hotellarbetarna i San Francisco.

Trots l�ngvariga f�rhandlingar � avtalet f�r Los Angeles l�pte ut i april � har arbetsgivarna v�grat sl�ppa sina krav p� �kad arbetsbelastning och l�gre arbetsgivaravgifter till sjukf�rs�kring och pensioner.

Arbetsgivarna mots�tter sig dessutom fackliga krav p� ett tv��rigt avtal som skulle l�pa ut under 2006 � samtidigt som avtalen upph�r f�r hotell i tio andra storst�der i USA, vilket allts� skulle f�rb�ttra fackets f�rhandlingsposition gentemot hotellkedjorna som nu h�rskar �ver branschen. UNITE HERE har skapat starkt st�d f�r de fackliga kraven bland nationella och lokala medborgarr�tts- och invandrargrupper.

Hotellsektorn i USA red ut stormen efter 11 september genom att avskeda tusentals anst�llda, men har inte varit lika snabba med att �teranst�lla n�r turismen v�nt upp�t igen. S�nkta l�nekostnader har gjort storhotellen fortsatt l�nsamma tack vare att arbetsbelastningen �kat f�r den befintliga personalen. Arbetsgivarna vill nu sp� p� sina vinster ytterligare genom att slippa undan sjukf�rs�kringskostnaderna i ett land som saknar allm�nt sjukf�rs�kringssystem. I San Francisco kr�ver hotellen en drygt 20-procentig �kning av arbetarnas egenavgifter till sjukf�rs�kringen. I Los Angeles har hotellen ensidigt skurit ner arbetsgivaravgiften och tvingat hundratals anst�llda l�mna sjukf�rs�kringsprogrammet och s�lla sig till de miljontals amerikaner som helt st�r utan sjukf�rs�kring.

Konflikten handlar om grundl�ggande r�ttigheter och facket sl�ss mot vad UNITE HERE kallar hotellarbetarnas "WallMartisering". Genom att kr�va gemensamma slutdatum f�r kollektivavtalen p� viktiga turistorter f�rs�ker facket f�rb�ttra f�rhandlingspositionen gentemot de transnationella hotellj�ttarna och kompensera f�r avsaknaden av landsomfattande kollektivavtal i USA.

Bland hotellkedjorna i de h�r st�derna koncentrerar sig d�rf�r UNITE HERE p� fyra nyckelspelare som �r stora arbetsgivare och g�r i spetsen f�r motst�ndet mot fackets avtalskrav. De fyra kedjorna �r InterContinental, Starwood, Marriott och Hyatt.


[<<] ... 702 703 704 705 706 707 708 709 710 711 712 713 714 715 716 ... [>>]