IUL
Förenar livsmedels- och lantarbetare samt hotellanställda världen över
Nestlé måste dra tillbaka alla krav på ersättning från Etiopien
Upplagd på IULs hemsida den 22-Jan-2003Skicka denna artikel till en vÅ n.
Kreativa strateger på Nestlés huvudkontor arbetar övertid för att minimera PR-katastrofen som beror på företagets skadeståndskrav på 6 miljoner USA-dollar på svältdrabbade Etiopiens regering. Nestlé – med Världsbanken som ordningsmakt – kräver 6 miljoner dollar i kompensation för tillgångarna i ett företag som förstatligades av den tidigare militärregimen år 1975. Nestlé ärvde kravet när man köpte moderbolaget, den tyska Schweisfurth-koncernen, år 1986. Etiopien är världens fattigaste land, och har drabbats av allvarlig och utdragen torka. Uppskattningsvis 11-15 miljoner människor riskerar att svälta under de kommande månaderna. Beloppet man sägs vara skyldig Nestlé motsvarar grovt sett en timmes omsättning för det globala företaget.
På grund av den negativa publiciteten har Nestlé skyndat sig att försöka avvärja kritik genom att understryka att det är en fråga om ”principer”. Den 19 december sade en talesman för företaget att det ”var i den etiopiska regeringens intresse” att betala kompensationen: Nestlé var ”flexibelt om tidpunkt och belopp, men inte beträffande principen.” I ett första pressmeddelande skrev företaget att man skulle ”investera kompensationen i långsiktiga och hållbara kapitalplace-ringar i Etiopien, och att de skulle bidra till landets ekonomiska utveckling.”
När detta angreppssätt blev en flopp skickade företaget (”nu när vi har haft tid att begrunda frågan närmare”) ut ett nytt pressmeddelande. Angelägna att rätta till ”förhastade meddelanden och missförstånd om Nestlé” skrev företagets vd Peter Brabeck att ”vi vill inte kräva pengar av Etiopien, när landet befinner sig i så en desperat situation när det gäller människliga behov.” Nu skulle Nestlé använda kompensationspengarna till svältlindring.
Detta är ett framsteg, men det räcker inte. Mot bakgrund av massvälten är det enda rimliga handlingsalternativet att Nestlé omedelbart och villkorslöst avstår från företagets upprörande krav på Etiopiens regering.
Problemet rör mer än ett enda företags agerande. Den ’princip’ som Nestlé försöker att försvara – att fattiga länder måste böja sig för bestämmelserna i ett ’regelbaserat’ system för investeringar som är partiskt till nackdel för fattiga råvaruproducenter som Etiopien – omhuldas inte av den överväldigande merparten av IULs medlemmar. Kompensationskrav på en hungrig nation, vars bruttonationalprodukt är mindre än anspråken från transnationella investerare, är en god illustration på det fullständigt oacceptabla i de globala företagens ekonomiska system och reglerna som för närvarande styr det.
Om Nestlé menar allvar med att man inte vill ta ut pengar ur Etiopien bör man föregå med ett exempel för hela gruppen av investerare för vars räkning Världsbanken agerar. Man bör visa sitt allvar … genom att avstå från pengarna.