IUL
Förenar livsmedels- och lantarbetare samt hotellanställda världen över
Konflikten i Sverige belyser behovet av en legalisering av sympatiåtgärder
Upplagd på IULs hemsida den 31-May-2007Skicka denna artikel till en vÅ n.
I november 2004 inledde svenska Byggnads en blockad mot bygget av en skola i Vaxholm utanför Stockholm. Ett dotterbolag till lettiska företaget Laval hade vunnit kommunens upphandling och anlitade lettiska arbetare som trots att de var medlemmar i facket betalades en bråkdel av den genomsnittliga lönen för Byggnads medlemmar i sektorn. Med stöd från svensk arbetarrörelse som helhet lyckades facket med sin blockad till sist tvinga företaget på knä och byggkontraktet gick istället till ett företag med lönenivåer som motsvarade kollektivavtalet.
Konflikten övergick från blockad till storpolitik när Lettlands regering hävdade att Sverige bröt mot EU:s regler om fri rörlighet för tjänster och företaget stämde Byggnads inför svenska arbetsdomstolen (AD). EU-kommissionären för den inre marknaden Charlie McCreevey trappade upp konflikten genom att fördöma det svenska agerandet och kalla det ett oacceptabelt angrepp på den inre marknaden. McCreeveys ingripande delade i praktiken EU-kommissionen i två läger som speglar motsättningen mellan europeiska arbetsgivare (bland annat svenska och lettiska) å ena sidan – som envist hävdar att den inre marknaden står över nationella kollektivavtal – och det europeiska facket å den andra, som anser att nationella löneförhandlingar inte strider mot kapitalets, arbetskraftens och tjänsternas fria rörlighet inom hela EU.
AD ändrade nu sitt tidigare beslut till fackets förmån och hänvisade fallet till EU:s domstol i Luxemburg. EU-domstolens generaladvokat har nu presenterat sitt förslag till utslag från domstolen som i regel rättar sig efter generaladvokatens rekommendationer (det slutliga avgörandet kommer tidigast kring årsskiftet, när AD också väntas komma med sitt slutgiltiga utlåtande). Enligt förslaget var Byggnads' stridsåtgärder förenliga med EU-lag: fackföreningar får vidta åtgärder för att framtvinga kollektivavtal för tillfällig arbetskraft från andra medlemsländer, om stridsåtgärderna är "motiverade med hänsyn till mål av allmänt intresse, såsom skyddet för arbetstagare och motarbetandet av social dumpning."
Men fackets seger har en baksida också. En eventuell trojansk häst i generaladvokatens förslag är skrivningen att stridsåtgärderna måste vara "proportionerliga" i förhållande till målet. De svenska arbetsgivarna och deras europeiska bundsförvanter kommer säkert att försöka påstå att Byggnads' stridsåtgärder i själva verket var "oproportionerliga" – Svenskt Näringsliv, den svenska arbetsgivarorganisationen, har drivit en hård kampanj mot "oproportionerliga" stridsåtgärder, bland annat sympatiåtgärder, i ett försök att pressa tillbaks de starka svenska kollektivavtalen.
Kampen gäller mer än svenska eller lettiska arbetare. Kapitalets oöverträffade rörlighet globalt och inom EU – symboliserad av riskkapitalets och hedgefondernas frammarsch, vars samlade storlek får många EU-länders nationalekonomier att framstå som dvärgar – har varit en murbräcka som slagit hål i arbetstagarnas trygghet och det globala allmänintresset. En fast förankring i EU:s lagstiftning av fackets rätt att vidta stridsåtgärder, inklusive sympatiåtgärder av arbetstagare som inte direkt berörs av en kollektivavtalstvist, skulle ge juridisk kraft åt en viktig social självförsvarshandling. Vaxholmsfallet bör bli startskottet för en europeisk och global facklig kampanj för legalisering av sympatiåtgärder inom och över nationsgränser.