IUL
Förenar livsmedels- och lantarbetare samt hotellanställda världen över
Fågelinfluensa (H5N1): Lant- och fjäderfäarbetare i fågelinfluensans centrum – en genväg till global pandemi?
Upplagd på IULs hemsida den 23-Mar-2006Skicka denna artikel till en vÅ n.
I tre dagar ligger Maria sjuk i influensa, hon nyser, har lite feber och huvudvärk. Men det är normalt, för det är ju influensatider. Hon kommer till jobbet och känner sig hängig och efter en stund har snuvan och hostan blivit värre. Det är allt dammet, det är ju bara normalt. Den här förmiddagen jobbar hon i upphängningen i slakteriet, hon plockar levande kycklingar från burarna och hänger upp dem i benen på bandet. I sista buren ligger fyra kycklingar som är döda. Hon tar upp dem och lägger i en soppåse av plast för kassering. Just då andas hon in lite damm blandat med spillning från de döda fåglarna. Dammet för ner fågelinfluensaviruset H5N1 i hennes lungor där det börjar infektera hennes celler. H5N1-viruset byter gener med det människoinfluensavirus hon redan bär på. Det muterar och i smittskyddsexperternas värsta scenario förvärvar det egenskapen att överföra smitta mellan människor. Maria fortsätter nysa resten av dagen. Det är ju influensatider och helt normalt. Maria är nu "Patient Noll" i början av en ny människoinfluensapandemi.
Hur skrämmande fantasiscenariot ovan än kan tyckas är det inte avsett att späda på skräcken inför fågelinfluensan. Det är inte heller någon antydan om att den globala pandemin är oundviklig. Fågelinfluensaviruset H5N1 kan i sin nuvarande form inte överföras mellan människor. Men forskare i hela världen följer nervöst H5N1-virusets mutationer när det anpassar sig till nya miljöer och kommer i kontakt med andra influensavirus. Det finns mycket konkreta farhågor för att H5N1-viruset ska mutera så det kan smitta mellan människor och sätta igång en global influensapandemi liknande Spanska sjukan 1918, som tog livet av över 50 miljoner människor.
Utbrott av fågelinfluensa har ägt rum i ett 30-tal länder i Asien, Europa, Afrika och Mellanöstern. Hundratusentals fåglar har infekterats och dött och ytterligare miljontals fåglar har avlivats i förtvivlade försök att begränsa smittspridningen. Den 6 mars 2006 fanns 173 konstaterade fall av människa som smittats av H5N1-varianten av fågelinfluensaviruset och 95 av de människorna dog. Av de 95 officiellt rapporterade dödsfallen var tre fjäderfäarbetare (i Kina, Thailand, och Indonesien). Men ett okänt antal fjäderfäarbetare har utsatts för viruset (t ex visar blodprover i Japan och Indonesien på långvarig, lågintensiv exponering utan allvarliga sjukdomstecken) och många fall har aldrig rapporterats.
I sin nuvarande form överförs viruset från fågel till människa som en konsekvens av direktkontakt med smittade fåglars blod eller avföring eller kontakt med ytor och damm som förorenats med avföring från döda fåglar. Det är det som 95 människor har dött av. Och det är därför som Marias historia – och miljoner andra Mariors i hela världen, som alla arbetar inom fjäderfäindustrin – är så viktig. Lant- och livsmedelsarbetare i fjäderfäindustrin kommer dagligen i direktkontakt med levande fåglar, och blod, kroppsvätskor och avföringsförorenade ytor av alla de slag. Det betyder att de inte bara befinner sig i centrum för fågelinfluensasmitta som en yrkesrisk, de är dessutom den mest sannolika smittspridaren för en muterad form av viruset som kan överföras från människa till människa. Trots de mycket stora folkhälsoriskerna är det endast ett fåtal internationella politiska åtgärder och riktlinjer som tar kopplingen mellan fjäderfäarbetare och folkhälsa på allvar.
Med tanke på fjäderfäarbetarnas roll som en fördämning mot en eventuell ödesdiger global pandemi är det dags att placera fjäderfäarbetarnas situation i centrum för offentliga samtal och politiska diskussioner om hur katastrofen ska förhindras. Det är också viktigt att lant- och livsmedelsarbetarfacken aktivt börjar informera allmänheten om vår egen betydelse för hanteringen av fågelinfluensan: de som arbetar med fjäderfäuppfödning och i fjäderfäfabriker befinner sig i täten för kampen mot fågelinfluensan. Det innebär att fjäderfäarbetarna har möjlighet att identifiera smittade fåglar och se till att utbrott snabbt och korrekt begränsas. De är dessutom bäst placerade för att avgöra huruvida miniminormer för livsmedelssäkerhet tillämpas och om fågelprodukter och ägg hanteras så att smittorisken minimeras. Fackets aktiva roll för krav på och övervakning och tillämpning av arbetsmiljöåtgärder skyddar allmänintresset och kan därför återupprätta allmänhetens förtroende för fjäderfäprodukternas säkerhet. Framförallt kan sådana åtgärder beträffande fjäderfäarbetare minska risken att viruset ska mutera och bli än mer farligt.
Men arbetare som Maria kan inte fullgöra den uppgiften utan tillgång till korrekt information och lämplig utbildning. I många länder kan arbetare inget göra eftersom de riskerar uppsägning eller straff om de rapporterar misstänkta utbrott till myndigheterna; eftersom de saknar skyddsutrustning och annan utrustning som behövs både för arbetsmiljö och livsmedelshygien; eftersom de saknar tillgång till vård och behandling; eller eftersom deras försörjningsmöjligheter står på spel då de inte kompenseras för inkomstbortfall eller uppsägningar på grund av åtgärder för att begränsa smitta. Nyligen kunde vi i Nigeria se hur lantarbetare som tvingades slakta och destruera smittade kycklingar utan handskar sedan också undvek att testa sig för smitta, eftersom de var rädda för att diskrimineras och sparkas om det visade det sig att de smittats av viruset. De arbetade ju redan för svältlöner och arbetslöshet var ett större hot än fågelinfluensa. Och det är den mest grundläggande poängen av alla: om lant- och livsmedelsarbetare inte informeras eller medvetet förses med felaktig information eller om de förvägras sina rättigheter – till exempel rätten att organisera sig fackligt – minskar chansen att de proaktivt ska kunna bekämpa fågelinfluensan (eller ens känna till viruset och riskerna med det). Utan fackliga rättigheter berövas med andra ord arbetarna i täten för kampen mot den globala viruspandemin sina vapen.