IUL
Förenar livsmedels- och lantarbetare samt hotellanställda världen över
Nya regler, samma rävspel i WTO:s tjänsteförhandlingar
Upplagd på IULs hemsida den 03-Oct-2005Skicka denna artikel till en vÅ n.
Europas viktigaste offensiva intresse i Doha-rundan är tjänster. [Pressmeddelande från European Services Forum, Bryssel, 31 maj 2005]
Det råder enighet bland alla regeringar i den nya förhandlingsrundan om att friheten att bestämma om liberaliseringar av tjänster och principen om gradvis liberalisering ska bibehållas. Det ställs inga krav på löften under GATS. [Ur WTO-broschyren "GATS – Fact and fiction".]
Det allmänna tjänstehandelsavtalet GATS är en av WTO:s hörnpelare tillsammans med jordbruksavtalet och TRIPS-avtalet. GATS skapar ett ramverk för att med tvång öppna upp en massa olika tjänster för utländska investerare. Enligt GATS-avtalets bestämmelser finns ingen återvändo när en sektor väl öppnats. Att få fart på GATS anses som avgörande för den pågående omgången WTO-förhandlingar. Men förhandlingarna har kört fast och går så långsamt framåt att förra WTO-chefen Supachai Panitchpakdi regelbundet beklagade sig över bristen på "fler och mer högkvalitativa" erbjudanden.
"Fler erbjudanden" betyder att fler länder offrar fler tjänstesektorer till storföretagen att slåss om. "Mer högkvalitativa" betyder att regeringar och stater förväntas förplikta sig till erbjudanden som skapar ytterligare tillgång till deras tjänstemarknader utöver vad som förekommer idag. "Fler och mer högkvalitativa" erbjudanden betyder att regeringar och stater frånsäger sig rätten och åliggandet att reglera tjänster som brukar anses höra till de offentliga regelverkens sfär, eftersom de är viktiga för det allmänna bästa.
Förhandlingarna har gått långsamt framåt eftersom de hittills inskränkts av en "frivillig", "selektiv" medverkandeprocess. Enligt gällande GATS-regler behöver stater bara lägga fram enskilda tjänster för ett öppnande och kan skenbart välja att avstå från att göra det. Mali kan till exempel öppna upp vattenförsörjningen för EU-baserade transnationella företag och låta dem verka under samma villkor som inhemska företag. Det här kallas "icke-diskriminering". Det ger i sin tur transnationella företag baserade i Mali rätt att investera i europeiska vattentjänster om de vill och låter alltså investerarna tävla "på lika villkor".
I själva verket blundar man naturligtvis för det starka tryck utvecklingsländerna – som ju nästan alla är kraftigt skuldsatta – utsätts för i kontakten med de internationella finansinstitutionerna. Utvecklingsländerna står inför det mycket påtagliga hotet att förlora tillgången till de globala finansmarknaderna om de misslyckas med att dramatiskt minska utgifterna för offentliga tjänster som vård och utbildning och överlämna sina tjänstemarknader i de utländska investerarnas händer. Att lydigt foga sig i de här kraven – som brukar åtföljas av krav på ytterligare avreglering av arbetsmarknaden – kallas för "Good Governance", god förvaltning. God förvaltning bibehåller de globala investeringsportföljernas värde och poängbelönas i Världsbankens nya bedömningsindex för staters "företagsvänlighet".
Med tanke på de katastrofala erfarenheterna av de flesta privatiseringarna av tjänster i både rika och fattiga länder är regeringar och stater alltmer tveksamma till att avstå sin tjänstesektor till företagen. Folkliga uppror som revolten mot vattenprivatiseringen som förde Bolivia till inbördeskrigets rand – eller Argentinas brytning med företaget som kapade vattenförsörjningen i Buenos Aires – är en risk de flesta regeringar inte vill ta. GATS-förhandlingarna har därför inte lett till önskat resultat utan tvingar företagen och deras lobbyorganisationer (t ex European Services Forum) på offensiven, vilket i sin tur tvingar regeringar och stater att ta upp företagens utvidgade agenda i handelsförhandlingarna.
Detta har bland annat yttrat sig i kampanjen för bilaterala och regionala handelsavtal med långtgående regler för tjänsteliberalisering. Genom dem uppnår investerarna vad de hittills inte lyckats skaffa sig genom GATS. Men högsta vinsten är fortfarande ett globalt avtal genom WTO, eftersom det skulle fastlägga ett bindande globalt ramverk som i sin tur kan skärpas genom nya bilaterala avtal. Med oddsen uppgjorda på förhand till investerarnas fördel måste alltså GATS-processen tänjas ut så att den höjer "kvaliteten" på det som erbjuds. Detta kallas för att få "utvecklingsrundan" tillbaks på spåret.
Men en tydlig ändring av WTO:s regler är ett högt spel. Det skulle kräva en samförståndslösning, en långsam och mödosam process för en institution som redan drabbats av en allvarlig trovärdighetskris. Därav de sex förslag – först från EU och sedan från Japan, Australien, Sydkorea, Taiwan och Schweiz – som nyligen lämnats in till GATS-förhandlingarna.
Förslagen skulle innebära slutet för processens bilaterala karaktär av "förfrågan-erbjudande" och beröva WTO:s medlemsländer spelrummet att själva bestämma vilka tjänstesektorer – om några – som ska öppnas upp och i vilken takt det ska ske, och ersätta dem med omfattande obligatoriska krav. Det nya namnet för det här är "benchmarking" eller "alternativa tillvägagångssätt". Benchmarkingkraven skulle tvinga länder att samtidigt öppna upp ett minimiantal sektorer och undersektorer och knyta detta till löften om ytterligare liberalisering. Grundläggande regleringar och bestämmelser – till exempel gränser för utländskt aktieinnehav och distinktioner mellan utländska och inhemska tjänsteleverantörer – kan minskas dramatiskt eller avskaffas.
Facket har redan fått smaka på benchmarking av prestationen på arbetsplatsen, den process varigenom företagen fastställer riktvärden för produktiviteten och tvingar inhemska och internationella enheter att konkurrera för att nå och överträffa kraven. Följden är ökad konkurrens mellan arbetstagarna och en nedåtgående konkurrensspiral för löner och arbetsförhållanden.
En allt snabbare jakt mot nollpunkten förs nu in i WTO:s tjänsteförhandlingar (GATS). Benchmarking i GATS betyder mer konkurrens för att öppna fler tjänster för investerarna och mer tryck för avregleringar. Den tydliggör vad kritikerna alltid hänvisat till som GATS-processens slutgiltiga mål: en huggsexa för de transnationella jätteföretagen.
Tack vare det ambitiösa omfånget kommer GATS-förhandlingarna att få långtgående följder för samhället och arbetarrörelsen som helhet, inklusive IUL:s medlemmar (se Hotet från GATS mot maten och jordbruket för en analys av effekterna för livsmedelsförsörjningen). IUL har därför gjort gemensam sak med andra internationella fackförbund – bland annat Internationalen för Stats- och Kommunalanställda (ISKA) och Internationella Metallarbetarfederationen (IMF) – och frivilligorganisationer och mobiliserat kring handels- och investeringsfrågor för att avslöja och fördöma de här förslagen. Ett gemensamt uttalande har skickats till WTO-chefen Pascal Lamy och till tjänsteförhandlingarnas ordförande med krav på ett tydligt tillbakavisande av benchmarking.
Texten i dess helhet finns på ISKA:s engelska hemsida (PSI) och vi uppmanar alla förbund att använda den för att visa sitt motstånd för sina respektive regeringar och landets handelsförhandlare. Tjänstemarknader måste liksom andra marknader regleras av staten för det allmänna bästa. Eftersom GATS är heltäckande hotar den dramatiskt minska och till och med avskaffa den funktionen för alla tjänster, både offentliga och privata. Vi måste stoppa den processen nu innan den hunnit ännu längre.