IUL:s lantarbetarf�rbund uppmanar till internationella aktioner avseende den globala kris/de reella problem som drabbat lantarbetarna 'utan att finnas med p� WTO:s dagordning'

Posted to the IUF website 03-Nov-2005

Share this article.



IUL:s lantarbetarfackgrupps styrelse sammantr�dde i Indien den 24-26 oktober och behandlade bland annat organiseringsprioriteringarna f�r lantarbetarf�rbunden n�r stater och regeringar f�rbereder sig f�r WTO:s ministerm�te i Hongkong i december 2005. Styrelsen antog f�ljande politiska motion om jordbruket och WTO-f�rhandlingarna.

IUL:s lantarbetarfackgrupp som sammantr�der i Kolkata i Indien 24-26 oktober 2005 noterar med djup oro den p�g�ende �del�ggelsen av f�rs�rjningsm�jligheterna p� landsbygden i nord och syd n�r de allt st�rre livsmedels- och jordbruksf�retagen utvidgar sina produktionssystem och �kar sitt inflytande. Lantarbetarna har alltid varit tvungna att sl�ss mot grova r�ttighets�vergrepp, fattigdom, juridiskt och socialt utanf�rskap, bristande tillg�ng till jord och resurser, och mycket ofta ytterligare utanf�rskap och f�rtryck om de �r migrerande arbetare eller kvinnor. Trots att akuta insatser beh�vs f�r att hantera den globala jordbrukskrisen �r de h�r fr�gorna inte p� WTO:s dagordning.

WTO:s ministerm�te i Canc�n gick i bakl�s p g a jordbruket och br�t sedan samman. N�r vi nu n�rmar oss WTO-f�rhandlingarna i Hongkong puffas det f�r ett "genombrott" d�r jordbruket anv�nds som f�rhandlingsobjekt f�r att utvidga f�retagens inflytande �ver tj�nster och tillverkning. Jordbruket anv�nds d�rf�r i kompromissuppg�relser om bankv�sende och telekommunikationslicenser eller datorkretsar.

Om f�rhandlingarna verkligen leder till ett "genombrott" g�r vi oss inga illusioner om f�ljderna f�r v�ra medlemmars f�rs�rjningsm�jligheter. De "l�sningar" som f�respr�kas av de olika parterna � EU, USA, G20 o s v � tar inte h�nsyn till v�ra behov som arbetstagare och kommer att f�rv�rra krisen.

Det senaste decenniets tilltagande liberalisering av handeln med jordbruksprodukter f�rmodades ge guld och gr�na skogar �t alla. Men de enda vinnarna var de globala livsmedels- och jordbruksj�ttarna. De transnationella j�ttef�retagen driver p� �verproduktionen och exporten av stapelgr�dor fr�n ett f�tal producentl�nder, pressar ner priserna och utpl�nar miljontals arbetstillf�llen. Subventionerad �verproduktion har inte lyckats ge anst�ndigt arbete ens �t lantarbetarna i n�gra av v�rldens rikaste ekonomier. F�r utvecklingsl�nder fr�mjas "diversifiering" i blommor och "nischprodukter" som en l�sning p� priskollapsen f�r jordbruksvaror. Det �r i det sammanhanget som �kad marknadstillg�ng f�r utvecklingsl�nders export blundar f�r det grundl�ggande problemet.

• N�r vi nu n�rmar oss WTO:s ministerm�te i Hongkong uppmanar vi stater och regeringar att v�gra g� med p� "kompromisser" om jordbruket som ytterligare f�rs�mrar deras f�rm�ga att vidta de politiska �tg�rder som kr�vs f�r att anst�ndiga jobb ska bli verklighet. WTO:s jordbruksavtal m�ste skrivas om s� att det garanterar att de politiska verktyg kan utformas som beh�vs f�r att r�dda jordbruket undan de senaste decenniernas sociala och milj�m�ssiga skadeverkningar.



• Vi upprepar v�ra uppmaningar (lantarbetarfackgruppens 2:a v�rldskonferens, motion om konsekvenserna f�r utvecklingsl�nder av subventionerad jordbruksexport; IUL:s 24:e kongress, motion fr�n 2002 om global handel och globala investeringar) om ett slut p� systemet med exportdumpning. Ett konkret tidsschema m�ste utformas f�r exportsubventionernas utfasning och avskaffande. Subventioner m�ste ist�llet riktas in p� st�d f�r ett socialt och milj�m�ssigt h�llbart jordbruk baserat p� anst�ndigt arbete.



• Vi uppmanar IUL att hj�lpa medlemsf�rbunden utveckla, fr�mja och genomf�ra nationella, regionala och internationella program som konfronterar �verproduktionen, hyperkonkurrensen och den �verdrivna inriktningen p� vissa jordbruksprodukter, p� s�tt som �r till konkret nytta f�r lantarbetarna och deras samh�llen. Programmen ska omfatta en m�ngd politiska verktyg, t ex supply-management, prisstabilisering och andra l�mpliga �tg�rder som en oskiljaktig del i �teruppbyggnaden av ett h�llbart jordbruk baserat p� anst�ndigt arbete och f�rs�rjningsm�jligheter p� landsbygden. Programmen ska �ven omfatta myndigheters, eller andra l�mpliga organs, tillhandah�llande av utbildning/vidareutbildning f�r diversifiering avseende uth�llig produktion av matgr�dor f�r lokal konsumtion.



• Det stora flertalet av v�rldens lantarbetare finns i fattiga l�nder som blivit �n fattigare till f�ljd av liberaliseringen av handeln med jordbruksprodukter. Jordbrukssubventioner har aldrig varit ett alternativ i de h�r l�nderna, och de f� ekonomiska och politiska verktyg f�r jordbruksst�d de en g�ng hade har monterats ner efter p�tryckningar fr�n de internationella finansinstitutionerna eller avskaffas f�r att uppfylla WTO:s regler. Inhemskt st�d f�r en �teruppbyggnad av jordbruket i utvecklingsl�nder kr�ver �tminstone ett �terinf�rande av tullar, skatter (nationella och internationella) och handelsmekanismer som legitima politiska �tg�rder. Samtidigt m�ste uth�lliga resurser mobiliseras internationellt f�r att underl�tta och st�dja �terh�mtningen och h�va de exportorienterade intensiva produktionsmetodernas skadeverkningar p� samh�lle och milj� samt �teruppbygga jordbruket s� att det kan uppfylla sin huvuduppgift, f�rverkligandet av r�tten till s�ker, tillr�cklig och n�ringsrik mat under anst�ndiga arbetsf�rh�llanden.