Nya regler, samma r�vspel i WTO:s tj�nstef�rhandlingar

Posted to the IUF website 01-Nov-2005

Share this article.



Europas viktigaste offensiva intresse i Doha-rundan �r tj�nster. [Pressmeddelande fr�n European Services Forum, Bryssel, 31 maj 2005]

Det r�der enighet bland alla regeringar i den nya f�rhandlingsrundan om att friheten att best�mma om liberaliseringar av tj�nster och principen om gradvis liberalisering ska bibeh�llas. Det st�lls inga krav p� l�ften under GATS. [Ur WTO-broschyren "GATS � Fact and fiction".]

Det allm�nna tj�nstehandelsavtalet GATS �r en av WTO:s h�rnpelare tillsammans med jordbruksavtalet och TRIPS-avtalet. GATS skapar ett ramverk f�r att med tv�ng �ppna upp en massa olika tj�nster f�r utl�ndska investerare. Enligt GATS-avtalets best�mmelser finns ingen �terv�ndo n�r en sektor v�l �ppnats. Att f� fart p� GATS anses som avg�rande f�r den p�g�ende omg�ngen WTO-f�rhandlingar. Men f�rhandlingarna har k�rt fast och g�r s� l�ngsamt fram�t att f�rra WTO-chefen Supachai Panitchpakdi regelbundet beklagade sig �ver bristen p� "fler och mer h�gkvalitativa" erbjudanden.

"Fler erbjudanden" betyder att fler l�nder offrar fler tj�nstesektorer till storf�retagen att sl�ss om. "Mer h�gkvalitativa" betyder att regeringar och stater f�rv�ntas f�rplikta sig till erbjudanden som skapar ytterligare tillg�ng till deras tj�nstemarknader ut�ver vad som f�rekommer idag. "Fler och mer h�gkvalitativa" erbjudanden betyder att regeringar och stater fr�ns�ger sig r�tten och �liggandet att reglera tj�nster som brukar anses h�ra till de offentliga regelverkens sf�r, eftersom de �r viktiga f�r det allm�nna b�sta.

F�rhandlingarna har g�tt l�ngsamt fram�t eftersom de hittills inskr�nkts av en "frivillig", "selektiv" medverkandeprocess. Enligt g�llande GATS-regler beh�ver stater bara l�gga fram enskilda tj�nster f�r ett �ppnande och kan skenbart v�lja att avst� fr�n att g�ra det. Mali kan till exempel �ppna upp vattenf�rs�rjningen f�r EU-baserade transnationella f�retag och l�ta dem verka under samma villkor som inhemska f�retag. Det h�r kallas "icke-diskriminering". Det ger i sin tur transnationella f�retag baserade i Mali r�tt att investera i europeiska vattentj�nster om de vill och l�ter allts� investerarna t�vla "p� lika villkor".

I sj�lva verket blundar man naturligtvis f�r det starka tryck utvecklingsl�nderna � som ju n�stan alla �r kraftigt skuldsatta � uts�tts f�r i kontakten med de internationella finansinstitutionerna. Utvecklingsl�nderna st�r inf�r det mycket p�tagliga hotet att f�rlora tillg�ngen till de globala finansmarknaderna om de misslyckas med att dramatiskt minska utgifterna f�r offentliga tj�nster som v�rd och utbildning och �verl�mna sina tj�nstemarknader i de utl�ndska investerarnas h�nder. Att lydigt foga sig i de h�r kraven � som brukar �tf�ljas av krav p� ytterligare avreglering av arbetsmarknaden � kallas f�r "Good Governance", god f�rvaltning. God f�rvaltning bibeh�ller de globala investeringsportf�ljernas v�rde och po�ngbel�nas i V�rldsbankens nya bed�mningsindex f�r staters "f�retagsv�nlighet".

Med tanke p� de katastrofala erfarenheterna av de flesta privatiseringarna av tj�nster i b�de rika och fattiga l�nder �r regeringar och stater alltmer tveksamma till att avst� sin tj�nstesektor till f�retagen. Folkliga uppror som revolten mot vattenprivatiseringen som f�rde Bolivia till inb�rdeskrigets rand � eller Argentinas brytning med f�retaget som kapade vattenf�rs�rjningen i Buenos Aires � �r en risk de flesta regeringar inte vill ta. GATS-f�rhandlingarna har d�rf�r inte lett till �nskat resultat utan tvingar f�retagen och deras lobbyorganisationer (t ex European Services Forum) p� offensiven, vilket i sin tur tvingar regeringar och stater att ta upp f�retagens utvidgade agenda i handelsf�rhandlingarna.

Detta har bland annat yttrat sig i kampanjen f�r bilaterala och regionala handelsavtal med l�ngtg�ende regler f�r tj�nsteliberalisering. Genom dem uppn�r investerarna vad de hittills inte lyckats skaffa sig genom GATS. Men h�gsta vinsten �r fortfarande ett globalt avtal genom WTO, eftersom det skulle fastl�gga ett bindande globalt ramverk som i sin tur kan sk�rpas genom nya bilaterala avtal. Med oddsen uppgjorda p� f�rhand till investerarnas f�rdel m�ste allts� GATS-processen t�njas ut s� att den h�jer "kvaliteten" p� det som erbjuds. Detta kallas f�r att f� "utvecklingsrundan" tillbaks p� sp�ret.

Men en tydlig �ndring av WTO:s regler �r ett h�gt spel. Det skulle kr�va en samf�rst�ndsl�sning, en l�ngsam och m�dosam process f�r en institution som redan drabbats av en allvarlig trov�rdighetskris. D�rav de sex f�rslag � f�rst fr�n EU och sedan fr�n Japan, Australien, Sydkorea, Taiwan och Schweiz � som nyligen l�mnats in till GATS-f�rhandlingarna.

F�rslagen skulle inneb�ra slutet f�r processens bilaterala karakt�r av "f�rfr�gan-erbjudande" och ber�va WTO:s medlemsl�nder spelrummet att sj�lva best�mma vilka tj�nstesektorer � om n�gra � som ska �ppnas upp och i vilken takt det ska ske, och ers�tta dem med omfattande obligatoriska krav. Det nya namnet f�r det h�r �r "benchmarking" eller "alternativa tillv�gag�ngss�tt". Benchmarkingkraven skulle tvinga l�nder att samtidigt �ppna upp ett minimiantal sektorer och undersektorer och knyta detta till l�ften om ytterligare liberalisering. Grundl�ggande regleringar och best�mmelser � till exempel gr�nser f�r utl�ndskt aktieinnehav och distinktioner mellan utl�ndska och inhemska tj�nsteleverant�rer � kan minskas dramatiskt eller avskaffas.

Facket har redan f�tt smaka p� benchmarking av prestationen p� arbetsplatsen, den process varigenom f�retagen fastst�ller riktv�rden f�r produktiviteten och tvingar inhemska och internationella enheter att konkurrera f�r att n� och �vertr�ffa kraven. F�ljden �r �kad konkurrens mellan arbetstagarna och en ned�tg�ende konkurrensspiral f�r l�ner och arbetsf�rh�llanden.

En allt snabbare jakt mot nollpunkten f�rs nu in i WTO:s tj�nstef�rhandlingar (GATS). Benchmarking i GATS betyder mer konkurrens f�r att �ppna fler tj�nster f�r investerarna och mer tryck f�r avregleringar. Den tydligg�r vad kritikerna alltid h�nvisat till som GATS-processens slutgiltiga m�l: en huggsexa f�r de transnationella j�ttef�retagen.

Tack vare det ambiti�sa omf�nget kommer GATS-f�rhandlingarna att f� l�ngtg�ende f�ljder f�r samh�llet och arbetarr�relsen som helhet, inklusive IUL:s medlemmar (se Hotet fr�n GATS mot maten och jordbruket f�r en analys av effekterna f�r livsmedelsf�rs�rjningen ). IUL har d�rf�r gjort gemensam sak med andra internationella fackf�rbund � bland annat Internationalen f�r Stats- och Kommunalanst�llda (ISKA) och Internationella Metallarbetarfederationen (IMF) � och frivilligorganisationer och mobiliserat kring handels- och investeringsfr�gor f�r att avsl�ja och f�rd�ma de h�r f�rslagen. Ett gemensamt uttalande har skickats till WTO-chefen Pascal Lamy och till tj�nstef�rhandlingarnas ordf�rande med krav p� ett tydligt tillbakavisande av benchmarking.

Texten i dess helhet finns p� ISKA:s engelska hemsida (PSI) och vi uppmanar alla f�rbund att anv�nda den f�r att visa sitt motst�nd f�r sina respektive regeringar och landets handelsf�rhandlare. Tj�nstemarknader m�ste liksom andra marknader regleras av staten f�r det allm�nna b�sta. Eftersom GATS �r helt�ckande hotar den dramatiskt minska och till och med avskaffa den funktionen f�r alla tj�nster, b�de offentliga och privata. Vi m�ste stoppa den processen nu innan den hunnit �nnu l�ngre.