MAI lever och har h�lsan i WTO

Posted to the IUF website 26-Jun-2003

Share this article.



N�r WTO:s arbetsgrupp f�r handel och investeringar i juni sammantr�dde f�r sista g�ngen innan WTO:s ministerkonferens i Cancun i september lyckades man inte enas om att i Cancun inleda f�rhandlingarna om ett multilateralt investeringsavtal (MAI). Men kampanjen f�r ett MAI-avtal �r l�ngtifr�n d�d med EU, Kanada och Japan i br�schen (medan USA v�ntar i kulisserna och konstruerar �nnu restriktivare bilaterala och regionala investeringsavtal). D�rf�r har avtalet i hemlighet satts upp p� dagordningen f�r de �miniministerm�ten� om handel som �ger rum fr�n idag till september � och f�rmodligen ocks� p� ett antal slutna bilaterala m�ten som syftar till att �ka trycket p� utvecklingsl�nderna.

F�ltt�get f�r en helt�ckande regelupps�ttning f�r transnationella investerares r�ttigheter � formaliserad i MAI-f�rslaget som med knapp marginal tillbakavisades av OECD 1998 � har visat sig vara en av de mest seglivade av storf�retagens lobbykampanjer p� senare tid. Och det �r knappast en slump. Det MAI-f�rslag som nu f�rf�ljer WTO �r ett koncentrerat uttryck f�r det transnationella kapitalets str�van att befria sig fr�n alla begr�nsande regelverk, existerande eller framtida. Med hj�lp av internationella lagar och ekonomiska sanktioner vill MAI skapa ett skyddspansar mot regeringars och staters f�rs�k att idag och i framtiden reglera investeringarna f�r det allm�nna b�sta.

N�r en kombination av protester fr�n allm�nheten och inre splittring bland OECD:s medlemsl�nder fick MAI att haverera i OECD flyttade man bara slagf�ltet fr�n OECD till WTO, d�r f�rslaget faktiskt hade sitt ursprung. �Utvecklingsrundan i Doha� f�rde upp det p� de internationella storf�retagens dagordningen igen, som en av de �nya� fr�gor som skulle med p� ministerkonferensen i Cancun.

Men investeringar �r ingen nyhet f�r WTO. WTO:s r�dande regelverk � inklusive avtalet om handelsrelaterade investerings�tg�rder � inskr�nker redan idag staters m�jligheter att st�lla krav p� utl�ndska investeringar som till exempel g�ller prestation eller lokalproducerat inneh�ll, teknik�verf�ring eller vinst�terf�ring. Avtalet om handelsrelaterade investerings�tg�rder �r resterna av ett misslyckat f�rs�k att f� med ett helt�ckande investeringsavtal vid WTO:s grundande. Det som �r nytt �r storf�retagens utvidgade agenda som stimulerats av den framg�ngsrika avvecklingen av tidigare skikt av nationell lagstiftning med hj�lp av internationella avtal i WTO och p� regional och bilateral niv�.

Att f�retag direkt ska kunna angripa stater och regeringar och st�mma dem f�r brott mot investerarens r�ttigheter �r ett av de mest seglivade inslagen i storf�retagens f�ltt�g, eftersom det privatiserar tvistef�rfarandet och skyddar mot eventuella politiska f�r�ndringar i investerarens hemland. Lika envist sl�ss storf�retagen f�r att skydda sig mot f�rlusten av framtida eller rent av potentiella int�kter � vilket f�rklarar den utvidgade definitionen av �expropriation� som �r gemensam f�r alla f�rslag om investerares �r�ttigheter�.

Det ursprungliga MAI-utkastet och de globala investeringsf�rslag som nu drivs i WTO av storf�retagens lobbyister �r direkt baserade p� det Nordamerikanska frihandelsavtalet (NAFTA). NAFTA:s 11:e kapitel stakar ut de transnationella investerarnas r�ttigheter och kulminerar i f�retagens �r�tt� att direkt ifr�gas�tta lagar, regelverk och praxis i ett undertecknarland, om de inkr�ktar p� investerarens m�jlighet att g�ra maximal vinst. NAFTA g�r det praktiskt taget helt olagligt att p�f�ra utl�ndska investerare n�gra som helst krav eftersom investerarna ges r�tten att beg�ra kompensation f�r eventuella framtida int�ktsf�rluster och det f�rf�rdelade f�retaget kan st�mma en stat eller regering f�r att den fallit offer f�r �en handling som �r liktydig med expropriation�. �Reglerande� och �smygande� definitioner av �expropriation� har ytterligare st�rkt f�retagens juridiska slagkraft och gett sj�lva regelverket en ny inneb�rd. Politik, �tg�rder och lagstiftning som inskr�nker, styr eller begr�nsar utl�ndska investerares verksamhet anses h�danefter ha �fr�ntagit� f�retagen verkliga och f�rmodade tillg�ngar. V�rdstatens roll reduceras till att bevilja skatteprivilegier �t utl�ndskt kapital och patrullera storf�retagens exporttillverkningszoner och maquiladorer.

EU tar �ppet st�llning f�r ett mildare, mjukare MAI-avtal (�investering f�r utveckling�), d�r stater skenbart till�ts v�lja vilka sektorer de vill l�mna �ver �t de transnationella f�retagen. Men de europeiska investerarna lobbar f�r det kompletta NAFTA/MAI-paketet, och erfarenheterna fr�n f�rhandlingarna kring allm�nna tj�nstehandelsavtalet (GATS) visar att n�r hjulen v�l satts i rullning �r det extremt sv�rt att f� stopp p� f�retagskolossen. Tunga f�retagslobbygrupper � till exempel UNICE, Europeiska arbetsgivarorganisationen, Internationella Handelskammaren (ICC), och European Services Forum (ESF) � har alla tagit med det centrala kapitel 11 ur NAFTA i sina lobbyf�rslag. USA, som �r i f�rd med att utvidga NAFTA till det amerikanska frihandelsomr�det (FTAA) och f�ra in liknande r�ttigheter f�r investerare i sina bilaterala investeringsavtal, n�jer sig med att l�ta EU och Japan driva projektet i WTO, eftersom befintliga avtal landet undertecknat oundvikligen reser de hinder mot demokratisk reglering av storf�retags verksamhet som blir f�ljden av ett avtal i WTO. Det har de europeiska storf�retagen ocks� f�rst�tt. I ett brev till EU:s handelskommission�r Pascal Lamy 30 april fastslog ESF att �Ett WTO-avtal om investeringar ska str�va efter att s�kerst�lla den befintliga och h�ga niv�n p� investeringsskydd och m�jligheten till tvistel�sning i de amerikanska bilaterala investeringsavtalen. Det ska �tminstone inneh�lla best�mmelser som erk�nner och skyddar befintliga bilaterala avtal.�

ICC, som i praktiken skrev OECD:s MAI-utkast, konstaterar att �Ett av huvudsyftena med ett WTO-avtal om investeringar ska vara att tillhandah�lla ett starkt och effektivt skydd f�r investerare mot f�rstatliganden, expropriationer och handlingar likv�rdiga med expropriation.� I en nyliberal v�rldsordning d�r till och med krav p� lokalproducerat inneh�ll hotas av utrotning och de enda f�rstatliganden som �r att v�nta r�r kraschade japanska banker eller amerikanska hypoteksinstitut �r det viktigt att dra l�rdom av erfarenheterna fr�n NAFTA. Det verkliga motivet till de h�r investeringsregimerna �r inte att v�rna mot expropriation, utan att radikalt begr�nsa m�jligheten f�r stater och regeringar att ge offentlig service och genomdriva lagstiftning som skyddar arbetstagarna, konsumenterna och milj�n. Genom att ge begreppet reglering betydelsen expropriation underminerar de m�jligheten f�r regeringar att s�tta gr�nser f�r storf�retagens verksamhet. De syftar till att minska det man�verutrymme facket och andra demokratiska samh�llsr�relser m�ste ha f�r att lyckas organisera sig och bedriva kampanjer f�r sina intressen och krav.

Enligt NAFTA:s kapitel 11 lyckades amerikanska Ethyl Corporation st�mma Kanadas regering f�r att den f�rbjudit den giftiga bensintillsatsen MMT som f�retaget producerade. F�retaget h�vdade att inte bara f�rbudet utan ocks� �sj�lva den juridiska debatten utgjorde en expropriation av dess tillg�ngar eftersom offentlig kritik av MMT skadade f�retagets rykte.� Tre �r senare var det kanadensiska Methanex tur att st�mma USA, eftersom ett kalifornsikt f�rbud mot en farlig kemikalie som f�retaget producerade var �likv�rdig med expropriation�. UPS st�mmer Kanadas regering f�r att den erbjuder en offentlig postservice. Amerikanska Crompton Corporation st�mmer kanadensiska regeringen f�r att den fasar ut bek�mpningsmedlet Lindane, ett nervgift som �r f�rbjudet i USA.

Om ICC f�r sin vilja fram blir det olagligt att f�rbjuda Lindane inte bara i Nordamerika utan ocks� enligt internationell lag. Storf�retag som skryter med sitt �sociala ansvarstagande� arbetar i praktiken f�r att genom bindande internationella avtal olagligf�rklara en ansvarsfull reglering av aff�rsverksamhet. NAFTA:s kapitel 11 �r ett livs levande exempel p� varf�r MAI �r ett hot mot demokratin och m�ste stoppas.

Det finns goda sk�l att stifta internationella investeringsregler som respekterar och st�rker staters och regeringars r�tt att f�rsvara det allm�nna b�sta och staka ut sin egen v�g till utveckling gentemot de transnationella investerarnas intressen. Men det �r inte vad WTO i dagsl�get har att erbjuda.

WTO:s MAI-f�rslag skulle vara en katastrof f�r utvecklingsl�nderna, men det �r historiskt falskt och politiskt farligt att se det som en Nord/Syd-fr�ga � det visar NAFTA-erfarenheterna klart och tydligt. MAI �r ett politiskt vapen f�r att krossa v�ra r�ttigheter som arbetstagare och medborgare. Det �r ett gemensamt hot, och det �r v�rt gemensamma ansvar att f�renat g�ra motst�nd mot det tills det begravts en g�ng f�r alla.