IUF logo; clicking here returns you to the home page.
IUL
Förenar livsmedels- och lantarbetare samt hotellanställda världen över


ILO kräver slut på trakasserierna mot sydkoreanska migrantarbetarfacket

Upplagd på IULs hemsida den 22-Apr-2009

Skicka denna artikel till en vÅ n.

Fackföreningar protesterar mot arresteringen och deportationen 2007 av sydkoreanska migrantarbetarfackets ledare. ILO fastslår nu entydigt att migrantarbetare har fackliga rättigheter oavsett juridisk status.

I ett beslut angående trakasserier mot det sydkoreanska migrantarbetarfacket MTU fastslår nu ILO:s styrande organ entydigt att alla migrantarbetare har rätt att bilda fackföreningar utan att behöva oroa sig för att arresteras och deporteras på grund av sitt fackliga medlemskap och engagemang. Det styrande organet godkände på sitt senaste möte en rapport som kommittén för föreningsfrihet sammanställt som svar på en protest från ITUC och sydkoreanska centralorganisationen KCTU i december 2007. (Beslutet finns här på ILO:s hemsida på engelska, franska och spanska).

MTU bildades 2005 för att slåss mot diskriminering, missförhållanden på arbetsplatsen och den främlingsfientliga politik regeringen riktar mot landets 400 000 migranter. Regeringens reaktion på fackets ansökan om registrering hos arbetsmarknadsdepartementet var att meddela att migranter enligt sydkoreansk lag inte har rätt att registrera fackföreningar, organisera sig fackligt eller kollektivförhandla, och att registreringsansökan därför skulle avslås. I februari 2006 fastställde Söuls högsta domstol att rättigheterna var grundlagsskyddade och att regeringen måste erkänna facket juridiskt. Arbetsmarknadsdepartementet överklagade till landets högsta domstol där fallet ännu inte behandlats. Under tiden har migrantarbetarna utsatts för allt fler polisräder och deportationer, till exempel när MTU:s ledning utvisades i december 2007 och maj 2008). Trots angreppen fortsätter MTU sitt fackliga arbete och modiga försvar av migrantarbetarnas rättigheter.

Även om kommittén för föreningsfrihet navigerade med viss försiktighet runt registreringsfrågan som ju är under behandling i högsta domstolen är den uttalade avsikten att ärendet ska diskuteras på nästa möte i november i år – oavsett om högsta domstolen färdigbehandlat ärendet till dess. I utlåtandet tillbakavisar kommittén ”regeringens påstående att irreguljära migrantarbetare inte har rätt till föreningsfrihet och kollektivavtal; deras rätt att bilda en fackförening är beroende av deras uppehållsrätt och förekomsten av ett lagligt anställningsförhållande vilket inte är möjligt i deras fall.”

Kommittén påminner ”i detta hänseende om den allmänna princip enligt vilken alla arbetstagare, utan minsta undantag och utan diskriminering avseende anställning, ska ha rättighet att bilda och gå med i de organisationer de själva vill. Kommittén påminner dessutom om att den, när den granskat lagstiftning som undanhåller migrantarbetare i en irreguljär situation rätten att organisera sig fackligt (och i MTU:s fall upprätthålls ju faktiskt en sådan situation), betonat att samtliga arbetstagare – med undantag för militär och polis – omfattas av konvention nr 87, och den uppmanar därför regeringen att ta hänsyn till villkoren i artikel 2 i konvention nr 87 i den aktuella lagstiftningen. Kommittén påminner dessutom om den motion om rättvis behandling av migrantarbetare i en global ekonomi som antogs av ILO-konferensen på dess 92:a sammanträde (2004) enligt vilken ”[a]lla migrantarbetare även omfattas av det skydd som ges av ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet och dess tillägg (1998). Dessutom omfattas alla migrantarbetare oavsett juridisk status av ILO:s åtta kärnkonventioner om föreningsfrihet och kollektiv förhandlingsrätt, diskriminering vid anställning och yrkesutövning, avskaffande av tvångsarbete och förbud mot barnarbete.

Kommittén uppmanar i sina rekommendationer regeringen ”att i framtiden undvika åtgärder som innebär en risk för allvariga ingrepp i facklig verksamhet, till exempel arrestering och deportation av fackliga ledare strax efter att de valts till ett fackligt förtroendeuppdrag samt medan ärenden ännu behandlas i domstol.”

I februari 2007 när högsta domstolen i Söul olagligförklarade regeringens avböjande av fackföreningens meddelande om att den bildats skrev vi så här: ”Det har tagit nästan två år för den sydkoreanska domstolen att fastställa att migrerande arbetstagare faktiskt är arbetstagare och arbetstagare med rättigheter.” Den 25 mars bekräftade ILO i kraftfulla ordalag migrantarbetarnas rättigheter inom den internationella arbetsrättens och de internationella konventionernas ramar. Fackföreningar i alla länder kan och ska bygga på denna grund.