Internationella kvinnodagen 2009 och sedan: kris och jämställdhetskamp

Upplagd på IULs hemsida den 10-Mar-2009

Skicka denna artikel till en vÅ n.



Firandet av den 8 mars som en särskild dag för arbetarrörelsen har sitt ursprung i USA, där kvinnliga textilarbetare demonstrerade för sina rättigheter på Lower East Side i New York City den 8 mars 1857. På internationell nivå lanserades datumet 1910 på den 2:a internationella socialistiska kvinnokonferensen i Köpenhamn och dagen firades för första gången 1911 av miljontals arbetare i Österrike, Danmark, Tyskland och Schweiz.

I år präglas internationella kvinnodagen av den tilltagande globala ekonomiska krisen som innebär större sårbarhet för kvinnor i alla länder och i synnerhet inom IUL:s sektorer, där kvinnor kämpar mot bristande anställningstrygghet och dåliga arbetsvillkor och avsaknaden av socialförsäkringssystem.

Bristande anställningstrygghet leder i många fall till att kvinnor inte vågar gå till botten med brott mot grundläggande rättigheter, till exempel diskriminering på grund av mödraskap eller familjeansvar, sexuella trakasserier, genusrelaterat våld, arbetsmiljöbrister och lönediskriminering.

Hiv och aids är fortfarande ett allvarligt hot mot många av våra kvinnliga medlemmar och speglar en socialt djupt rotad könsdiskriminering som berövar kvinnor rätten att bestämma över sina egna kroppar och liv.

Den explosionsartade matprisuppgången förra året försämrade dramatiskt läget för miljoner redan fattiga kvinnliga lant- och livsmedelsarbetare och deras familjer. Medan de största transnationella spannmåls- och livsmedelsföretagen gjorde rekordvinster tilltog undernäringen och svälten bland livsmedelsproducenterna.

Lönegapet mellan könen ökade i de flesta länder och sektorer. En nyligen publicerad rapport från ITUC (”Gender (in) equality in the labour market: an overview of global trends and developments” (”Genus(o)jämlikhet på arbetsmarknaden: en presentation av globala trender och utvecklingar”) visar att den genomsnittliga löneskillnaden nu är 22,4 procent – en höjning från runt 20 procent för bara ett år sedan. Av rapporten framgår också att fackligt medlemskap leder till mer jämställda löner.

Massarbetslöshet, nya möjligheter?

Enligt ILO kan den ekonomiska krisen i år tvinga ut 22 miljoner kvinnliga arbetstagare globalt i arbetslöshet. Med tanke på hur många olika roller kvinnor spelar kommer detta att få stora konsekvenser för den sociala stabiliteten.

Men det kan också ge oss möjlighet att omvärdera kvinnors ekonomiska roll och utforma den sociala infrastruktur och offentliga service som behövs för att kvinnor ska kunna ägna sig åt mer produktiva arbetsuppgifter.

IUL spelade en huvudroll i ILO-samtalen 2008 om sambandet mellan arbetstillfällen på landsbygden och fattigdomsminskning. Samtalen utmynnade i en rad konkreta förslag om förbättringar av bland annat landsbygdens infrastruktur, service, sociala skydd och arbetsmiljö.

Det blir allt tydligare att det system för handel och investeringar som tvingats fram av Internationella valutafonden, Världsbanken, Världshandelsorganisationen och andra internationella finans- och handelsinstitutioner har lett till ökad fattigdom och ojämlikhet. Arbetstagare i alla länder – och alldeles särskilt i de fattigaste länderna i Syd – har betalat ett alltför högt pris för den förda politiken.

Krisen är en möjlighet för arbetarrörelsen, i synnerhet de kvinnliga arbetstagarna, att gå i bräschen för en politik som grundar sig på rättvisa, jämlikhet och jämställdhet.

Kvinnor i IUL:s sektorer är centrala i världens livsmedelsproduktion. Kvinnliga arbetstagare inom jordbruk, livsmedel, hotell, restaurang och storkök kan få en förändring till stånd om vi tillsammans slåss för våra rättigheter.

Mer än någonsin tidigare måste arbetstagarna idag inom livsmedelsproduktionen som helhet kämpa för att viktiga internationella konventioner om kvinnliga arbetstagare ska erkännas och tillämpas, till exempel ILO-konvention 100 om lika lön, ILO-konvention 111 om diskriminering i sysselsättning och yrkesval, ILO-konvention 156 om arbetstagare med familjeansvar samt ILO-konvention 183 om moderskapsskydd.

Men den allra viktigaste kampen är den som gäller samtliga arbetstagares rätt att gå med i och representeras av en fackförening. Medlemskap i facket är bästa skyddet mot diskriminering: att värva och organisera kvinnor i våra sektorer är också i fortsättningen vår högsta prioritet.