IUL
Förenar livsmedels- och lantarbetare samt hotellanställda världen över
Lögner + vitalitet = Unilevers svar till IUL om Lipton i Pakistan
Upplagd på IULs hemsida den 03-Mar-2009Skicka denna artikel till en vÅ n.
”Det finns en viktig tanke bakom all vår produktutveckling. Vi kallar den ”vitalitet” – ett ord som sammanfattar den effekt vi strävar efter att ha på människors liv.”
www.unilever.com
Unilevers svar på de tusentals protestbrev som skickats till företaget via IUL:s hemsida formuleras i ett klumpigt uttalande där de säger att i ”enlighet med vad som är vanligt i branschen i Pakistan har vi en tid anlitat tredje part för leverans av tjänster till delar av verksamheten i tefabriken i Khanewal”. Företaget säger sig dessutom ”ha förstått att vissa anställda stämt tredjepartsleverantörerna och krävt fast anställning och nu vill dra in Unilever Pakistan i processen. De aktuella fallen behandlas för tillfället i olika rättsinstanser.” Slutligen påstås det att ”vår ledningsgrupp i Pakistan försöker engagera samtliga berörda parter i samtal för att lösa frågan.”
Inget av det här stämmer:
- Unilever anlitar inga tredjepartsleverantörer för ”delar av verksamheten” på fabriken som producerar ett av företagets ledande globala varumärken. Där finns 22 arbetare som är direktanställda av Unilever – de övriga 723 är visstidsanställda. Hela 97 % av arbetarna är formellt sett inte anställda av Unilever, trots att de tillverkar en produkt som bär Unilevers varumärke i en fabrik som ägs av Unilever. De direktanställda tre procenten av arbetskraften på fabriken i Khanewal är förvisso tre procentenheter fler direktanställda än på Lipton- och Brooke Bond-fabriken i Karachi – där hela arbetsstyrkan är outsourcad.
- Det är också ren och skär lögn att påstå att ”vissa anställda stämt tredjepartsleverantörerna och krävt fast anställning”. Arbetarna har bildat en fackförening på fabriken för att få bukt med den diskriminerande personalpolitiken med anställning via bemanningsföretag. Det hundratal stämningar med krav på fast anställning för tearbetarna som till dags dato inlämnats gäller Unilever, inte bemanningsföretagen. Domstolen som behandlar ärendena har dessutom godkänt att stämningarna riktar sig mot Unilever. Unilever vet naturligtvis allt detta.
- ”Vår ledningsgrupp i Pakistan försöker engagera samtliga berörda parter i samtal för att lösa frågan.”?Efter att fackföreningen bildats och börjat hjälpa arbetarna stämma företaget i arbetsdomstolen misshandlades personal av bemanningsföretagens bulvaner i samband med en fredlig demonstration den 15 november. Den 17 november låste direktörerna fabriksgrindarna och meddelade att ingen arbetare som stämde företaget skulle tillåtas arbeta. Arbetarna i kvällsskiftet blev inlåsta utan mat eller dricksvatten till klockan fem morgonen därpå när en av arbetarna kollapsade och måste föras till sjukhus. Den 18 november började direktörerna planera en produktionsminskning för att därigenom bestraffa de kontraktsanställda visstidarna som inte får betalt när de inte jobbar. Nu försöker direktörerna skapa en rivaliserande grupp av tillfälliganställda som är släkt med personaluthyrarna, allt för att underblåsa en våldsam konflikt. Är detta vad de kallar ”samtal för att lösa frågan”?
I likhet med den globala Unilever-koncernen framställer sig Unilever Pakistan konsekvent som branschledande. Företagets dominerande marknadsandel i kärnprodukter ger det stor makt över hur den miljö utformas som fastslår vad ”som är vanligt i branschen”. Och självklart kan Unilever vända trenden mot 100 % engångsjobb genom att börja förhandla med organisationerna som representerar de tillfälliganställda tearbetarna.