Brittisk utredning varnar för att oreglerade nanoprodukter kan vara livsfarliga

Upplagd på IULs hemsida den 21-Nov-2008

Skicka denna artikel till en vÅ n.



En färsk brittisk utredning från Royal Commission on Environmental Pollution kräver omedelbara åtgärder för hantering av de eventuellt livsfarliga effekterna av kommersiell användning av nanoteknik . Produkter som innehåller konstgjorda nanopartiklar introduceras i rask takt på marknaden eftersom det saknas adekvat forskning och testning av miljökonsekvenserna och hälsofaran för människor, konstaterar utredningen. Enligt kommissionsordföranden John Lawton är rådande testarrangemang och befintliga regelverk otillräckliga. Utredningens slutsats är att de introducerade nanomaterialens eventuella risker endast kan begränsas genom omfattande kontroller, intensiv forskning och ändringar i befintliga europeiska regelverk, som helt bortser från de specifika egenskaperna hos konstgjorda nanomaterial i konkreta tillämpningar. Rekommendationerna i utredningen manar till översyn och revidering av EU:s produkt- och sektorsspecifika regelverk samt den så kallade REACH-förordningen för registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier, ”å det snaraste”.

Susan Owens, professor vid universitetet i Cambridge och medlem i kommissionen, påminde om de fördröjda effekterna av asbest och andra livsfarliga produkter.

– Om vi inte gör något utan bara låter det vara, sa hon, kommer det att hända saker om 10-15 år.

Utredningen jämför den snabba takten på uppfinningar och kommersialisering med den fullständiga avsaknaden av ”uppgifter om kroniska, långsiktiga effekter på människor, övriga organismer och miljö … Kunskapsluckan härvidlag gör att man måste fråga sig vilken tillit man bör känna för dagens regelverk.” Utredningen påpekar även att den aktuella toxikologiska forskningen inte klarar av att hantera den flodvåg av nya produkter och processer som väller över oss och konstaterar att kommissionen ”är djupt oroad över de långa ledtider forskningen kräver för att ge resultat som är användbara i lagstiftning och reglering. Vi fick expertutlåtanden om att det lätt kan röra sig om ledtider på ’flera decennier’.” Oavsett vilka forskningssatsningar som görs kvarstår alltså betydande osäkerhet och kunskapsluckor.

Kommissionen ifrågasätter i sina slutsatser självbelåtenheten i EU-kommissionens nyligen genomförda genomgång rörande nanomaterial, vars slutsats var att inga nanospecifika åtgärder krävs eftersom EU:s gällande regelverk för kemikalier, arbetsmiljö och miljö ”i princip” gäller för nanoteknik.

Som svar på detta uppmanar Europeiska fackliga samorganisationen (EFS) EU-kommissionen i ett uttalande om nanoteknik att ändra REACH-förordningen så att den även omfattar nanomaterial som tillverkas eller importeras under gränsvärdet ett ton per år. ”Arbetare i hela produktionskedjan – från laboratorier till tillverkning, transport, butikshyllan, städning, underhåll och sophantering – exponeras för konstgjorda nanomaterial som placeras på marknaden utan egentlig kunskap om de eventuella riskerna för människors hälsa och miljön”, säger EFS i uttalandet

Holländska landsorganisationen FNV uppmanade den 9 oktober landets arbetsmarknadsminister att införa specifika preventionsåtgärder för arbetstagare som exponeras för nanomaterial: ”FNV kan inte acceptera den rådande oklarheten om vilka skyddsåtgärder som ska vidtas av företag för att åstadkomma ett tillräckligt skydd vid arbete med nanopartiklar. Yrkesinspektionen saknar de verktyg som behövs för att förse arbetsgivarna med råd och anvisningar för hur arbetstagarna ska skyddas. Situationen är oacceptabel och måste omedelbart lösas.” FNV kräver att det ska bli obligatoriskt att redovisa uppgifter om förekomsten av nanopartiklar på arbetsplatsen i arbetsmiljödatablad.

Den brittiska kommissionens utredning ger kraftfullt stöd till den deklaration om principer för kontroll av nanoteknik och nanomaterial som antogs av IUL och andra fackliga organisationer och samhällsorganisationer i fjol. IUL-kongressen 2007 krävde ett stopp för kommersialiseringen av produkter som innehåller nanomaterial och nanoprocesser så länge det saknas ett starkt, heltäckande kontrollerande regelverk på samtliga nivåer, med början på arbetsplatsen.

På en konferens i Wien den 29 september på temat ”Nanoteknik – gällande regelverk” krävde en representant för Österrikes hälsovårdsdepartement att försiktighetsprincipen ska tillämpas och ett EU-omfattande stopp införas för användningen av nanoteknik i livsmedelssektorn. Fackförbund bör lyfta fram denna uppfattning i sina svar på Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhets (EFSA) vädjan nyligen om ”samråd rörande dess utkast till vetenskaplig ståndpunkt beträffande nanovetenskap och nanoteknik och mat och livsmedelssäkerhet”.

-------------------------------------------------------------------
Den brittiska kommissionens utredning kan laddas ner – i sammandrag och som helhet, samt dess bakgrundsstudier – här.