Ett nytt slags rättsprocess? Konkursad amerikansk varuhuskedja anklagar riskkapitalbolag för plundring

Upplagd på IULs hemsida den 10-Sep-2008

Skicka denna artikel till en vÅ n.



Rättsprocesserna växer som svampar ur jorden sedan kreditkrisen slog till. Utköpsfonder, banker och målföretag befinner sig i en ändlös rättsspiral av anklagelser och motanklagelser rörande havererade affärer och obskyra avgifter. Banker har stämt för att ta sig ur affärer, företaget har stämt för att trycka på för att avlistas från börsen och fonderna har stämt i princip alla, med hänvisning till bland annat förvaltningsansvar, oklara regelverk och nationella säkerhetsfrågor. Och eftersom allt fler portföljföretag går i konkurs kan man förmoda att allt fler fordringsägare kommer att inleda rättstvister mot riskkapitalfonder – som till exempel när amerikanska generatortillverkaren Powermate Corporation stämdes av sina fordringsägare i augusti. Fordringsägarna anklagar ägarna riskkapitalisterna Sun Capital och York Street Capital Partners för att ha drivit företaget i konkurs genom speciella aktieutdelningar, "rekapitaliseringar", som företaget tvingades betala ut och finansiera med hjälp av enorma lån.

Men rättstvisten som offentliggjordes den 2 september av amerikanska varuhuskedjan Mervyn's kan vara den första i sitt slag (och blir knappast den sista). Varuhuskedjan stämmer riskkapitalägarna (Cerberus, Sun Capital och fastighetsspecialisten Lubert-Adler), bankerna som finansierat köpet och moderföretaget, detaljhandelskedjan Target som sålde Mervyn's 2004, för att ha utnyttjat företagets fastighetstillgångar till att finansiera upplåningen bakom köpet och sedan ha tvingat det i konkurs med våldsamma hyreshöjningar. Resultatet blev, enligt företagets advokater, att "Mervyn's till sist tvingades i konkurs i en otillåten överlåtelse som inte klarar en närmare granskning". Företaget som hade runt 18 000 anställda försöker nu överleva med hjälp av en omorganisation.

Den klassiska metoden för att "frigöra värde" ledde till inrättandet av separata företag för varuhusverksamheten och för uthyrningen och fastigheterna. I en artikel i Minneapolis/St. Paul Star Tribune den 3 september står följande att läsa:

"Mervyn's' rättstvist vill göra upp med en populär teknik från den sista vågen av högbelånade utköp, som nu rinner ut i konkurser. Köparna utnyttjade de höga fastighetsvärdena för att finansiera köp av varuhuskedjor som Mervyn's i affärsuppgörelser där fastigheterna skildes från den underliggande verksamheten.

Amputationen av fastighetsbenen från varuhusverksamhetens kropp ... gjordes på bråkdelen av en sekund i en rad samtidiga överföringar, regisserade av riskkapitalbolagen, sa Mervyn's' advokater.

Enligt Mervyn's fick företaget endast 8,3 miljoner dollar i affären där det berövades hela sitt fastighetsinnehav, medan riskkapitalbolagen, advokaterna och investeringsbankerna delade på 58 miljoner dollar i avgifter. Mervyn's' advokater säger att fastighetsinnehavet var värt cirka 1,68 miljarder dollar.

Mervyn's' fastigheter hamnade i händerna på konkurssäkra företag för att varuhuskedjans fordringsägare inte skulle kunna komma åt tillgångarna, hävdar företaget. Enligt stämningsansökan visste de som låg bakom affärsuppgörelsen redan då att Mervyn's inte skulle överleva med så små tillgångar.

I steg två i den fastighetsbaserade, högbelånade utköpsaffären håvar köparna in en stadig pengaström med hjälp av en för dem gynnsam uthyrning till de förvärvade företagen. Mervyn's säger att årshyran på 172 miljoner dollar är 80 miljoner dollar högre än fastighetskostnaderna varit om inte riskkapitalbolagen köpt företaget från Target och börjat ta ut hyra.

Det nya hyresavtalet nästan fördubblade Mervyn's' årliga fastighetskostnader som alltså steg till 172 miljoner dollar. Genom att separera Mervyn's' fastighetsinnehav från varuhusverksamheten så försäkrade sig, enligt stämningsansökan, "riskkapitalaktörerna om att eventuella restvärden eller överskott i fastighetstillgångarna skulle tillfalla dem själva och inte Mervyn's"."

Med uppblåsta hyror och en generös specialutdelning på aktien mer än fördubblade riskkapitalägarna sin ursprungliga insats i utköpsaffären som 2004 var värd 1,26 miljarder USD. Wall Street Journal – som knappast gjort sig känd för att kritisera utköpsbranschen – hade följande att säga den 4 september:

"Affären med Mervyn's slöts under första halvan av årtiondet när riskkapitalbolag snappade åt sig varuhuskedjor med problem inte för eventuella modetips, utan för deras värdefulla fastighetsinnehav.

Hedgefondförvaltaren Eddie Lampert tjänade en förmögenhet genom att skaffa sig makten över konkursmässiga varuhuskedjan Kmart och sedan sälja av dess fastigheter. Kohlberg Kravis Roberts & Co., Bain Capital och Vornado Realty Trust köpte Toys "R" Us Inc. delvis på grund av butikernas värde.

Processen mot Sun och Cerberus är särskilt laddad för riskkapitalbranschen, som försöker skaka av sig decennier av kritik för att fonderna "plundrar" friska företag utan minsta hänsyn till anställda eller institutioner."

Att separera fastighetstillgångar från verksamhet och tillhandahållandet av tjänster har dessutom blivit en favoritmetod för att plundra hotellkedjor på pengar, i synnerhet genom att sälja fastighetsinnehavet till så kallade REIT-fonder (Real Estate Investment Trust), och kräver inte att företaget avlistas från börsen. Hedgefonder och "militanta investerare" har tryckt på för förändringar i den riktningen när de fått allt större ägarandelar i börsnoterade företag. De anställda betalar kalaset med uppsägningar, högre arbetstempo, lönesänkningar och sämre pensioner och förmåner.

Prenumerera på senaste nytt från riskkapitalets värld via IUL:s Private Equity Buyout Watch!;
http://www.iuf.org/buyoutwatch/