IUF logo; clicking here returns you to the home page.
IUL
Förenar livsmedels- och lantarbetare samt hotellanställda världen över


Företagsledningen panikslagen när Unilever Indias anställda får veta sanningen om nedläggningen i Mumbai

Upplagd på IULs hemsida den 23-Nov-2007

Skicka denna artikel till en vÅ n.



I en stor upptrappning av kampanjen mot den olagliga nedläggningen av Sewri-fabriken i Mumbai har de indiska Unileverfackens förbund AICUU (All India Council of Unilever Unions) skickat ut team över hela Indien för att informera arbetarna på Unilevers nyaste fabriker som tillverkar företagets storsäljande varumärken. Trots att ett av teamen färdades 450 mil landvägen på bara sex dagar och ett annat team trakasserades och förföljdes av polisen har nu tusentals arbetare fått veta sanningen om nedläggningen i Mumbai – och Unilevers indiska ledning står nu inför sin värsta kris på 75 år.

IUL-anslutna AICUU har strategiskt siktat in sig på tio av Hindustan Unilever Limiteds (Unilevers indiska dotterbolag) nyaste fabriker. Därmed har kampen i Sewri nu spritts till drygt 3 200 arbetare i zon nord och öst. Det är här som företaget gör största vinsten på sina bästsäljande produkter som köps av 700 miljoner kunder i hela landet.

Ett flygblad med sanningen om konflikten i Sewri har publicerats på åtta språk (engelska, hindi, bengali, tamil, marathi, gujarati, kannada och mallayalam) och delats ut till arbetare på de berörda fabrikerna.

Trots att de flesta anställda på de nya fabrikerna ännu inte fått känna på företagsledningens brutalare takter så är det faktiskt på det viset att många av de här fabrikerna existerar och är så lönsamma tack vare trakasserier mot facket och olagliga nedläggningar i andra delar av landet. Så här uttrycker de team saken som AICUU skickat till zon nord och öst: ”Samtliga fabriker är nya och arbetarna har full tillit till direktörerna. Vi har krossat den tilliten.”

Överallt har fabriksledningar reagerat aggressivt. De har varnat arbetarna för att prata med ”folket från Mumbai”, kallat på polis för att stoppa möten vid fabriksgrindarna och hyrt in gorillor för att hota arbetare och skingra möten. I Orai förklarade polisen att det var förbjudet att hålla möten närmare än 200 meter från fabriksgrindarna och bussar som körde arbetare till fabriken beordrades att inte stanna. Trots det stoppade AICUU-teamet bussarna och höll möten med arbetarna och delade ut flygbladet.

På Unileverfabriken i Baddi – där en falsk fackförening skapades av direktörerna efter en strejk i fjol – sa fabriksledningen till arbetarna att de skulle få sparken om de träffade HLEU-företrädarna (Hindustan Lever Employees Union) från Mumbai. Ändå träffades arbetarna och HLEU. Ledningen försökte dessutom stoppa mötet med hjälp av inhyrda gorillor, men misslyckades.

AICUU berättar att ledningens förvirrade och desperata reaktioner ”gjorde arbetarna mer nyfikna och de ville ha mer information om vår kamp och hur vi egenhändigt kunde utmana de mäktiga direktörerna. Arbetarna på Mumbaifabriken var hjältar i deras ögon.”

I Sumperpur polisanmälde företagsledningen saken redan innan fackdelegation anlänt och vägrade gå med på att några möten hölls. Följden blev att polisen hotade arbetarna och trakasserade delegationen från AICUU: ”När vi var på väg till mötet med morgonskiftets arbetare kom polisen och hindrade oss från att kliva ur bilen. Polisen som ledde insatsen sa att hans chefer tvingat honom till det och att han, eftersom ett möte redan ägt rum, skulle få sparken om vi höll ännu ett möte. Han hotade också med att gripa oss genom att anklaga oss på falska grunder. Vårt enda alternativ var att vända tillbaks. Polisen följde efter oss ända till Hamirpur.”

Trots företagsledningarnas hot och trakasserier träffade AICUU- teamet hundratals arbetare som visade stort intresse för kampen på Sewri-fabriken, läste flygbladet noga och ställde frågor. I ett par fall försökte direktörerna hindra arbetare som läste flygbladet. På Unilevers glassfabrik i Nashik slet personalchefen flygbladet ur fackmedlemmarnas händer – en desperat handling som visar hur rädda direktörerna är för att kampanjen ska sprida sig.

Teamet som skickades till zon öst reste 450 mil på bara sex dagar och träffade arbetare på fabrikerna Garden Reach Factory, Kwality Walls Ice Cream Factory, Lipton Factory, Haldia Factory och Brook Bond Factory. Resultatet blev att lokala fackföreningar ställde sig bakom HLEU:s kamp i Mumbai. På Kwality Walls glassfabrik i Kolkatta organiserade fackklubbens generalsekreterare Premnath Roy en demonstration vid fabriksgrindarna och uppmanade fackets medlemmar att visa solidaritet med Sewriarbetarnas kamp.

Första etappen av den nationella informationskampanjen sammanföll med företagsledningens förberedelser inför firandet av Unilevers 75-årsdag på indisk mark den 17 oktober 2007. Det stora firandet som planerats med deltagande av bland annat arbetarna och deras familjer avbröts av Mumbaiteamens ankomst. Företagets propaganda undergrävdes av avslöjandena om den olagliga nedläggningen av Sewri-fabriken och överallt förklarade arbetarna sin solidaritet med kampen i Mumbai.