IUL manar till globala insatser mot giftiga livsmedelstillsatsen diacetyl

Upplagd på IULs hemsida den 12-Nov-2007

Skicka denna artikel till en vÅ n.



IUL uppmanar myndigheter i hela världen att omedelbart vidta åtgärder för att kontrollera användningen av smakämnet diacetyl. Diacetyl används som en ingrediens i konstgjorda smöraromer och man har kunnat påvisa att kemikalien orsakar allvarliga och rentav dödliga sjukdomar hos arbetare som exponerats för den i tillverkningsprocessen. Bevismaterialet förbinder diacetyl med en svår form av luftrörskatarr kallad obliterativ bronkiolit, som i USA går under namnet ”popcornlunga”.

Studier på senare tid i USA har inriktats på diacetylens inverkan på arbetare som jobbar med tillverkning av mikrovågspopcorn men kemikalien används även i stor utsträckning i djupfryst och snacks, godis, bageri- och mejeriprodukter, kommersiella bakmixer och andra hel- och halvfabrikat. Diacetyl anges endast undantagsvis som en särskild ingrediens i livsmedelsprodukter och klumpas istället ihop med andra kemikalier under samlingsbegreppet ”artificiella smakämnen”. På grund av bristande regelverk och otillräckliga krav på innehållsdeklaration är den fulla vidden av livsmedelsarbetarnas exponering för kemikalien i USA och övriga världen inte känd.

I EU har IUL avslöjat ett oroväckande mönster av slappt ansvarsförnekande inför detta livsfarliga arbetsmiljöhot. Rätts-, arbetsmiljö- och handelsorgan som IUL talat med har samtliga bekräftat en omfattande användning av diacetyl i livsmedelsförädling men vägrar att lämna närmare uppgifter om var och hur kemikalien används, hur många som exponeras och hur arbetshälsan kontrolleras eller vilken forskning som bedrivs om diacetylexponering på arbetsplatser i EU.

Arbetsmiljömyndigheter i USA har i över fem år känt till att även korta perioder av diacetylexponering kan leda till obliterativ bronkiolit, en gradvis försämring av lungfunktionen som är obotlig och leder till döden. Den vanligaste skyddsutrustningen – andningsmasker av papper – ger inget skydd alls mot inandning av diacetyl.

Sedan 2000 har amerikanska arbetsmiljöinstitutet NIOSH samlat bevis för att diacetylexponering inom livsmedelstillverkning leder till allvarliga lungsjukdomar hos arbetarna. Eftersom amerikanska arbetsmiljöverket OSHA, som ansvarar för att omvandla forskningsresultaten i lagstiftning, inte gjort något för att reglera användningen av diacetyl har facket och arbetsmiljö- och folkhälsogrupper tryckt på för att politikerna ska agera. Den 26 september i år godkände representanthuset ett lagförslag som (om den förvandlas till lag) tvingar OSHA att fastställa obligatoriska gränsvärden för diacetyl och reglera exponeringen och kontroll- och övervakningsmekanismerna.

Mediauppmärksamhet, lagstiftningshotet nationellt och i Kalifornien och ett växande antal framgångsrika stämningar från drabbade arbetare har förmått några av USA:s större livsmedelstillverkare att offentliggöra planer för utfasning av diacetyl i sina smöraromer och ersätta kemikalien med andra (ospecificerade) ingredienser. Märkligt nog gäller detta inte Kraft, världens näst största livsmedelsföretag. Samtidigt som den juridiska kampen om diacetyl rasar som värst presenterar Kraft den nya aromen ”Golden Toasted Butter” som uppges vara kalorifattig och ha en väldig mängd tänkbara användningsområden. ”Golden Toasted Butter” innehåller diacetyl. ”Vissa kunder oroar sig inte för diacetyl, andra gör det”, säger Kraft. Amerikanska aromindustrins branschorganisation US Flavor and Extract Manufacturers Association stödjer kongressens lagförslag om tvingande gränsvärden.

Hälso- och regleringsmyndigheter i EU tycks opåverkade av de i USA insamlade bevisen för diacetylens toxicitet. EU-kommissionen har i dagsläget inga planer för en granskning av ämnets hälsoeffekter utan nöjer sig med att konstatera att diacetyl inte finns med på prioriteringslistan för ämnen som ska granskas. EU:s arbetsmiljödirektiv fastslår idag inga gränsvärden för exponering för diacetyl, som aldrig utvärderats avseende inandning och andra former av exponering i tillverkningsledet. EU:s lagstiftning om smakämnen anger varken några användningsnivåer eller kategoridefinitioner för livsmedel som får innehålla smakämnen. De enda upplysningar som IUL fick på en förfrågan om information från europeiska smak- och doftämnesföreningen EFFA (European Flavour and Fragrance Association) var att diacetyl tillverkas i EU, USA, Sydafrika och Kina och kan förekomma både naturligt och tillverkas. Organisationen ville inte lämna ut namn eller adress på konkreta tillverkare eller vilka varumärken som innehåller smakämnet.

En del europeiska livsmedelstillverkare har reagerat på den växande oron genom att införa egna ”säkerhetsnormer”. Men dagens kunskaper och erfarenheter är otillräckliga för att det ska gå att fastställa säkra exponeringsnivåer – om de ens finns – eller vilka metoder som krävs för en säker hantering och användning av diacetyl. Under rådande förhållanden är det alltså ett livsfarligt nonsens att prata om godtagbar exponering, säker hantering och branschens ”självreglering”.

Ingen arbetstagare ska behöva förväntas arbeta med ett ämne med kopplingar till en allvarlig och potentiellt livshotande yrkessjukdom. Så länge som det inte görs någon heltäckande riskbedömning för samtliga arbetstagare som kan tänkas drabbas av diacetylexponering är det helt enkelt omöjligt att avgöra om erfarenheterna från USA gäller även på andra håll.

Med tanke på detta hot mot arbetstagarnas liv och hälsa uppmanar IUL därför sina medlemsförbund, arbetarrörelsen i allmänhet och hälsoorganisationer som jobbar med arbetshälsa och arbetsmiljö att omedelbart kräva handling från nationella och övernationella arbetsmiljömyndigheters sida.

All befintlig information om produkter och varumärken som använder diacetyl i livsmedelstillverkningen måste offentliggöras och göras lättillgängliga. Livsmedelsarbetarfacken måste officiellt medverka som aktiva samarbetsparter i ett omfattande forskningsprogram rörande riskerna med exponering för diacetyl på arbetsplatsen inom livsmedelsförädling, inklusive undersökningar på plats för kontroll av eventuell exponering, utvärdering av produktionsmetoder och skyddsåtgärder samt rigorösa hälsokontroller av alla arbetstagare i riskzonen. Riskbedömningen måste omfatta en utvärdering som fastslår om ämnet helt och hållet kan elimineras och ersättas med säkrare alternativ. Dagens kunskapsläge berättigar ett omedelbart förbud mot användning av diacetyl tills dess att arbetsmiljöriskerna fullständigt utretts.