Unilevers indiska dotterbolags gangsterfasoner föranleder internationellt ingripande i OECD

Upplagd på IULs hemsida den 10-Oct-2006

Skicka denna artikel till en vÅ n.



Brittisk-holländska jättekoncernen Unilever är inte särskilt välkänd hos gemene man. Ändå är företaget med sina 400 varumärken världstrea bland matjättarna (efter Nestlé och Kraft), världsledare inom tvättmedel och trea på tvål och hygienartiklar. Unilever är verksamma i Indien sedan 1931, där dotterbolaget Hindustan Lever Ltd (HLL, som uttalar sig som Medborgare Lever, "Citizen Lever", på företagets webbsida) skryter med sitt djupa engagemang i de strängaste normer för företags uppträdande gentemot sina anställda, konsumenterna, samhället och världen vi lever i.

Arbetarna på företagets fabrik i Mumbai (Bombay) vet bättre och har lärt känna företaget som en återfallsförbrytare. HLL har under ett antal år av det indiska rättsväsendet befunnits skyldiga till arbetsrättsbrott, bland annat av högsta domstolen. Företagets brutala försök att krossa Bombayarbetarnas fackförening, Hindustan Lever Employees Union, har lett till upprepade brottspåföljder. Vägran att rätta sig efter ett domstolsföreläggande att rätta till arbetsrättsliga missförhållanden ledde i mars i år till åtal mot företagets viceordförande och andra ledningspersoner som idag är fria mot borgen.


Internationella kvinnodagen 2006 – fackmedlemmar och deras familjer demonstrerar för att Hindustan Levers direktörer ska ställas inför rätta. Idag är fyra av direktörerna fria mot borgen efter att ha dömts för att systematiskt ha brutit mot indisk arbetsträtt.

Trots det är det full fart på Medborgare Lever. I en komplott som är som hämtad ur en Bollywoodfilm fifflade företaget i fjol med att sälja fabriken för att lägga ner den, flytta produktionen till indiska delstater med lägre skatt – och ge facket den slutliga nådastöten i ett trollerinummer där företaget mirakulöst fick sitt arbetsgivaransvar mot de anställda att gå upp i rök.

Den 17 juli 2005 överförde HLL Bombayfabrikens ägarskap till ett företag som hette Bon Limited. Bon Ltd representerades i affärsuppgörelsen av två heltidsanställda i Hindustan Lever, vars chef var HLL:s M K Sharma – som företrädde Hindustan Lever i försäljningen.

HLL:s försäljning av Bombayfabriken finansierades med ett lån på 2,17 miljoner USD från Hindustan Lever till Bon Limited. Köpesumman var 1,8 miljoner. Vid tiden för köpet hade Bon Limited tillgångar på endast 10,800 USD.

Bon Ltd hade aldrig de pengar som behövdes för att driva fabriken och låta de 900 fackmedlemmarna jobba kvar. Den 26 juli 2006 skickade Bon Limiteds vd ett brev till de anställda och informerade dem om "den omedelbara nedläggningen av all tillverkning vid fabriken i Bombay." I senare meddelanden fick de anställda på sig till den 9 augusti att acceptera ett "frivilligt" pensionserbjudande.
Men det fanns en hake i Unilevers plan: Bon Limited kunde inte lägga ner fabriken och sparka hela personalstyrkan för fabriken var ju inte deras. Försäljningen var i själva verket föremål för domstolsprövning. Eftersom försäljningen inte genomförts på laglig väg var också den föreslagna nedläggningen olaglig enligt indisk lag.
Den olagliga försäljningen av fabriken – som helt finansierats av Hindustan Lever Ltd – till ett företag som uppenbart saknade ekonomisk möjlighet att fortsätta driften och det olagliga uppsägnings- och nedläggningsförfarandet bryter inte bara mot indisk lag. De bryter dessutom mot OECD:s riktlinjer för multinationella företag, enligt vilka utländska dotterbolag måste rätta sig efter respektive nationell lagstiftning.
Medborgare Lever har därför hamnat på de åtalades bänk i OECD. IUL har å fackföreningen Hindustan Lever Employees Unions vägnar anklagat moderföretaget för flagranta brott mot OECD-riktlinjerna i Indien i protester som lämnats till OECD:s nationella kontaktpunkter i Nederländerna och Storbritannien (de två OECD-länder där Unilever är baserat). Åtgärden avser att tvinga Medborgare Lever att rätta sig efter nationella lagar och internationella normer och sätta sig vid det förhandlingsbord som det undvikit i en snart tjugoårig förbrytarkarriär.

IUL:s protest till OECD finns på vår hemsida i pdf-format. Klicka här för att läsa den.