Musim Mas svälter ut facket

Upplagd på IULs hemsida den 13-Jun-2006

Skicka denna artikel till en vÅ n.



Den 12 juni utfärdade IUL och BWI ett gemensamt pressmeddelande angående den "lösning" som företaget presenterat och vår föresats att fortsätta kämpa för frigivningen av de sex från Musim Mas.

Hunger är ett dödligt vapen i händerna på ett hänsynslöst företag som bestämt sig för att med alla tillgängliga medel undergräva arbetarnas rätt att organisera sig.

Sedan januari i år driver internationella byggnads- och trävaruarbetarunionen BWI och IUL en internationell stödkampanj för de arbetare som drabbades efter en strejk på palmoljeplantagen Pelalawan i Sumatra, Indonesien, som ägs av företaget Musim Mas. Musim Mas är världens största palmoljeraffinaderi. Företaget har nu passat på att utnyttja arbetarnas desperata situation för att bemöta ett växande internationellt stöd för kampanjen.

I ett försök att krossa en nybildad fackförening – SP Kahutindo PT Musim Mas – sparkade Musim Mas över 1.000 fackmedlemmar på ett bräde som hämnd för en strejk i september, vräkte arbetarna från deras hem, stängde av deras barn från skolan och iscensatte arresteringen av och rättegången mot sex fackliga ledare. Ledarna avtjänar nu fängelsestraff på mellan 14 månader och två år för att de velat utöva sina kollektiva rättigheter som arbetstagare.

Trots företagets brutala metoder för att kväsa fackföreningen motsatte sig ett stort antal av arbetarna Musim Mas' försök att få dem att avsäga sig sina rättigheter och sitt fackmedlemskap mot viss ersättning för de olagliga uppsägningarna. I spärrelden mellan ett allsmäktigt storföretag, ett notoriskt korrumperat rättsväsende, familjemedlemmar som behöver mat för dagen och barn som förlorat sin skolgång meddelade oss fackföreningen att runt 200 arbetare som gjort motstånd den 7 juni tackade ja till ekonomisk ersättning för att de blivit av med jobben. Som motprestation gick fackföreningen med på att ge upp alla rättsliga anspråk på företaget, vilket innebär att massuppsägningarna inte kan överklagas. Ersättningsbeloppet uppgår till ca 123 USD per arbetare, det vill säga motsvarande sex veckolöner.

Vi har dessutom underrättats om att de sex fängslade fackliga ledarna har undertecknat individuella avtal med Musim Mas. Avtalen innehåller inga uppgifter om deras frigivning, däremot står det i dem att de sex fackledarna avsäger sig rätten att utnyttja rättsväsendet för att överklaga och upphäva sina domar.

BWI och IUL är extremt oroade över omständigheterna under vilka avtalen upprättats och förhållandena för de fängslade fackföreningsledarna rent allmänt. Ingen fånge kan sägas ingå i förhandlingar utan tvång, i synnerhet inte den vars familj saknar försörjning.

Överenskommelsen kommer mycket lägligt för företaget och Indonesiens regering. Musim Mas – som har en företagsrepresentant i den indonesiska delegationen till FN-organet ILO:s internationella arbetskonferens i år – har visat upp avtalet som ett led i en aggressiv PR-kampanj med inriktning på det positiva förhållandet mellan företaget och dess anställda. I ett pressmeddelande daterat samma dag som avtalen hävdar Musim Mas muntert att de "känner tillfredsställelse över undertecknandet av överenskommelsen med Kahutindo. Ärendet löstes i enlighet med indonesisk arbetsrätt … och i överensstämmelse med indonesiska regelverk."

Regeringen – i skottgluggen på konferensen för sina upprepade brott mot ILO:s konventioner om fackliga rättigheter – framhåller på liknande vis avtalet som ett paradexempel på den utmärkta relationen mellan arbetsmarknadens parter i Indonesien. I samma pressmeddelande som Musim Mas uttalar sig hävdar en tjänsteman från arbetsmarknadsdepartementet att avtalet "bidrar till mer positiva relationer mellan arbetsmarknadsparterna inom palmoljeindustrin. Industrin har haft en betydande positiv inverkan på den samhällsekonomiska utvecklingen på både nationell och lokal nivå."

De här påståendena ska alltså ses mot verklighetsbakgrunden av 1.000 arbetare som sparkades och kördes från hem och skola, och fängslandet av de sex fackliga ledare som nu sover på betonggolv, utelämnade åt fängelsevakternas godtycke. Överensstämmelsen med nationell lag fick man till stånd genom att betala ut 123 USD och kräva in "fredsöverenskommelser" från fångarna där de avsäger sig rätten att överklaga.

IUL- och BWI-medlemmar i hela världen hörsammade våra upprop genom att skicka protestbrev till företaget och regeringen och generösa ekonomiska bidrag (som nu tillfaller de fängslade fackliga ledarnas familjer). Att kampanjen verkligen tog skruv framgår av företagets plötsliga intresse av att träffa den organisation som de tidigare vägrat erkänna och försökt krossa. Det var i det kritiska läget som Musim Mas valde att utnyttja arbetarnas desperata situation.

IUL och BWI fördömer det sätt på vilket Musim Mas har utnyttjat de drabbade och arbetslösa arbetarnas omständigheter för att tvinga dem att underteckna ett avtal som inte ger dem någonting av värde men tydligt ådagalägger företagets brutalitet. IUL och BWI uttalar sin solidaritet med och sitt engagemang för arbetarna som sedan i fjol modigt har kämpat mot Musim Mas för sina grundläggande mänskliga rättigheter och för att deras fackförening ska erkännas i enlighet med ILO:s internationella normer. Vi ger arbetarna vårt fortsatta stöd i de eventuella åtgärder de i framtiden vidtar i kampen för fackliga rättigheter. Inga "avtal" kan få oss att avbryta kampanjen för att de sex fängslade fackliga ledarna omedelbart ska friges. Frige de sex från Musim Mas!