Filippinska Nestléfack tar upp kampen med tillfällighetsanställningarna

Upplagd på IULs hemsida den 13-Apr-2006

Skicka denna artikel till en vÅ n.



Den 6 april 2006 överlämnade IUL-anslutna CFNU (Council of Filipino Nestle Unions) en skriftlig begäran till sekreteraren för arbetsmarknadsdepartementet, Patricia Sto. Tomas, där regeringen uppmanas inspektera alla Nestlés arbetsplatser på Filippinerna för se till att de följer arbetsnormerna och avslöja överträdelser.

Åtgärden föranleddes av att ledningen för Nestlés anläggning i Cagayan de Oro skickade in arbetsmarknadsdepartementets enkät "Checklista för självdeklaration rörande arbetsnormernas uppfyllande" utan att samråda med facket. Istället bad ledningen bara facket att helt enkelt skriva under den redan ifyllda enkäten. Facket vägrade och protesterade mot förfaringssättet och anklagade arbetsgivaren för att inte hålla sig till de partsgemensamma rutinerna för arbetsmarknadsdepartementets enkätundersökning.

En viktig bestämmelse i enkätundersökningen säger att alla entreprenörer och underentreprenörer ska intervjuas och presentera dokument som bevisar att de är registrerade i och gör inbetalningar till socialförsäkringssystemet samt att de betalar löner o s v. CFNU:s medlemsförbund har inte fått se några sådana bevis. Därför begär de nu att arbetsmarknadsdepartementets inspektörer granskar om Nestlés entreprenörer och underentreprenörer verkligen följer arbetslagstiftningen.

CFNU-anslutna facket på Nestléfabriken i Cagayan de Oro, UNWCF, har kämpat mot avskaffandet av de fasta anställningarna på fabriken sedan 2001, när de bad arbetsmarknadsdepartementet undersöka om Nestlés sampackare COFIPAC i själva verket enbart tillhandahöll arbetskraft. Facket menade att COFIPAC inte användes av Nestlé som kaffepackningsföretag för paketering av Nescafé-produkter utan fungerade som bemanningsföretag. Arbetsmarknadsdepartementets inspektionsteam fann påståendet berättigat och att tre företag, COFIPAC, FEDCON och SCF General Manpower Services, enbart försåg Nestlé med arbetskraft. Nestlé hävdade att de var fristående tredjepartsentreprenörer, vilket betyder att de skulle ha egna anläggningar och utrustning och inte enbart tillhandahålla arbetskraft. Undersökningen fann dessutom att de tillverkade samma produkter som Nestlés vanliga direktanställda personal.

Med utgångspunkt i undersökningsresultatet protesterade facket hos den nationella arbetsmarknadskommissionen men det dröjde till januari 2005 innan Nestlé bemötte protesten. I juli 2005 gav förlikningsmannen företaget rätt. Facket som samlat på sig mängder av bevis för företagets olagliga anställningsrutiner har beslutat överklaga fallet till högsta domstolen.

Nestlé fortsätter omorganisera verksamheten för att avskaffa så många fasta jobb som möjligt och slå två flugor i en smäll: besparingar å ena sidan, minskning av fackets medlemsantal och förhandlingskraft å den andra. Under förevändning att reglera "de oregelbundna anställningarna" i Nestlésystemet omdefinierar företagets nya riktlinjer "kärnverksamhet och ej kärnverksamhet" för att exploatera "legitima" former av outsourcing och tillfälliganställning.

På Nestléfabriken i Lipa i Filippinerna ska 137 befattningar i tre produktlinjer kategoriseras som "ej kärnverksamhet", en siffra som motsvarar 49% av de 270 fackmedlemmar som idag är fast anställda på fabriken. All paketering och vissa former av tappning och säckning ska klassificeras som "ej kärnverksamhet" och outsourcas till bemannings- och sampackningsföretag.

Enligt CFNU som mobiliserar för att slåss mot förändringarna "tjänar Nestlé miljarder på branding och marknadsföring, men nu säger de att paketering inte ingår i deras kärnverksamhet!"