”Svensk kyckling måste sälja på kvalité”

Upplagd på IULs hemsida den 08-Mar-2006

Skicka denna artikel till en vÅ n.

Gunnar Brulin, Mål & Medel, Svenska Livsmedelsarbetareförbundets tidning

Arbetsmiljön glöms när Kronfågel bygger om för många miljoner

Kycklingslakteriet i Valla är ett av Europas modernaste. Det ska investeras 30–50 miljoner kronor i nya och ombyggda linjer. Här ska färsk, styckad kyckling produceras. Men någon lösning på arbetsmiljöproblemen blir det förmodligen inte.

Många arbetsmoment är upprepade och ensidiga och flera arbetsställningar är felaktiga, säger Jan-Erik Johansson, ordförande i Livs-klubben på Kronfågel i Valla utanför Katrineholm.

roblemen är inte så svåra att lösa, men de kostar mycket pengar. Han ger exempel. Man klipper lårfiléerna med sax för hand och man drar av inneroch ytterfiléer för hand på arbetsbord vars höjd inte är individuellt anpassade till varje persons längd.

Han är rädd för att det är en arbetsmiljöbomb som tickar på den moderna anläggningen med 202 anställda.

Brister i arbetsmiljön är en sida av den svenska kycklingproduktionen som inte så många vill tala om. Den glöms bort. Anledningen är förmodligen den allt hårdare internationella konkurrensen och prispressen som håller på att knäcka industrin. Utan pengar går det inte att göra så mycket.

Frågan är hur det ekonomiska utrymmet ska kunna skapas för att skona de anställdas kroppar.

Egna lågprismärken

En stor del av importen kommer från Danmark och en stor del är Kronfågels egen. För att matcha lågprisimportörer och handelns egna märkesvaror, EMV, har Kronfågel skapat egna lågprismärken med namn som ”Ivars” och ”Chicky World” vars råvara har internationellt ursprung.

Men det är självfallet inte bara Kronfågel som bedriver export och import. Handeln med fryst kyckling är global. De transnationella företagen exporterar från Brasilien. I Mål & Medel, nr 12/2005, berättade vi om den brutala verkligheten i den brasilianska kycklingindustrin och hur det brasilianska livsmedelsarbetarfacket, Contac, driver en nationell kampanj för sänka tempot på linjerna i exportslakterierna.

Om kvinnorna i Brasilien genom facklig kamp lyckas förbättrar sina arbetsvillkor ökar det förutsättningarna för den svenska kycklingindustrin att göra det den är bra på, nämligen färsk kyckling av hög kvalitet, garanterat fri från salmonella, en kyckling som man utan rädsla kan steka eller stoppa i ugnen.

Denna färska kyckling är inte och kommer inte att vara lika billig som den importerade. För att konsumenterna ska tycka att det är värt att köpa den måste den uppfylla alla högt ställda krav och den måste vara möjlig att skilja ut i butiken och i bespisningen genom ursprungsmärkning.

I väntan på en lag om obligatorisk ursprungsmärkning har branschorganisationen Svensk Fågel tagit fram en egen frivillig. All svensk kyckling och kalkon ska märkas med tydlig blågul märkning.

Maria Donis, vd för Svensk Fågel, säger att kycklingen ska vara både kläckt, uppfödd, slaktad och förädlad i Sverige för att bära branschens märke.

Svenskt från jord till bord

Med andra ord ska det inte vara möjligt att svenskmärka en produkt som fötts upp och slaktats i Sverige, men förädlats i ett annat land. Svensk kyckling ska vara svensk från jord till bord.

Konsumenterna borde ha möjlighet att välja att handla mat från länder med högt ställda krav på djurhållning, miljöhänsyn och god kontroll av sjukdomar som salmonella. I dag är märkningen frivillig. Det innebär att lågprisimportörer kan låtsas vara svenska med hjälp av svenskklingande namn och blågula färger på förpackningarna.

Det här menar Svensk Fågel är missledande. Det behövs en obligatorisk ursprungsmärkning både på råvaror och beredda produkter. Först då har konsumenterna en chans att välja och styra produktionen.

Besök hos uppfödaren

Flera socialdemokratiska politiker har engagerat sig i kravet på obligatorisk ursprungsmärkning. De kommer från både Katrineholms kommun, riksdagen och EU-parlamentet. En snöig februaridag besöker de uppfödaren Henrik Carlsson på Stenta Gård utanför Katrineholm.

I stallet har han satt ut 20 000 djur. Vid besöket är de fyra dagar gamla och trippar runt i spånet på golvet, äter och dricker ur röda skålar. Under 41 dagar ska de äta upp sig. När de väger 2,3 kilo går de till slakt.

Det är 31–34 grader i stallet och uppvärmningen är en stor kostnad. För att spara miljö och pengar ska han byta oljan mot egen odlad halm. Merparten av åkerarealen är ekologiskt odlad.

En konkurrensfördel är att han har tillgång till stora gödselarealer på sina åkrar.
En annan konkurrensfördel är de svenska konsumenterna om de är kunniga och villiga att betala mer för den svenska kycklingen.

Svenska djurskyddslagen begränsar antalet kycklingar till 20 kilo per kvadratmeter. I andra europeiska länder kan det vara tillåtet att ha upp till 50 kilo kyckling per kvadratmeter. Det skapar problem för näringen.

Undantag från lagen

Stenta Gård har beviljats undantag från lagen. Det är möjligt om uppfödningen ingår i ett speciellt djuromsorgsprogram med bland annat datorstyrd övervakning och larm. På Stenta tillåts 36 kilo per kvadratmeter. Henrik Carlsson skulle vilja öka antalet till 38 kilo.

En som engagerat sig i denna fråga är den socialdemokratiska EU-parlamentarikern Åsa Westlund, som menar att den enda lösningen på sikt är att skapa ett gemensamt tak inom EU.

– Vi vill ha en förordning inom EU som sätter en maxgräns någonstans mellan 30–38 kilo per kvadratmeter, säger hon.

Som EU-parlamentariker kan hon bilda opinion i frågan, men beslutsrätten ligger hos ministerrådet.

Hon vill också att EU-kommissionen föreslår en lag som tvingar producenterna att tydligt märka varor med ursprungsland. Kommissionen har svarat att det redan idag är möjligt med frivillig märkning och det är ju vad Svensk Fågel gjort.

En annan socialdemokratisk politiker som är involverad i livsmedelsfrågor är riksdagsmannen Michael Hagberg. Han har motionerat om att regeringen ska ta initiativ till en obligatorisk ursprungsmärkning som bör gälla både råvaror och beredda produkter, samt rätter serverade på restauranger och i storhushåll.

Vad det gäller den offentliga upphandlingen har kommunpolitikerna redan idag möjlighet att påverka valet av leverantörer av mat till kommunens daghem, skolor och sjukhus.
Det här är en fråga som Christina Axelsson, socialdemokratisk riksdagsledamot, brinner för. Som ordförande i Konsumentgillesförbundet (se artikel intill) manar hon till ökad konsumentmakt.

– Det finns många missförstånd vad det gäller den offentliga upphandlingen, säger hon. Kommunerna kan formulera sin upphandling så att alla företag som vill vara med och lägga anbud, svenska eller utländska, måste uppfylla standarden i till exempel det svenska djurskyddet. Det är inte handelshinder.

Färsk mat inget handelshinder

Inte heller är det handelshinder att kräva färsk mat som levereras två gånger i veckan till de offentliga institutionerna, vilket innebär att de lokala producenterna ligger bra till.

Hon driver på kommunernas rätt att ställa krav på de företag som levererar varor och tjänster av. De ska uppfylla ILO:s kärnkonventioner om rätten till facklig organisering och kollektivavtal.

Christina Axelsson har också skrivit en motion om att Sverige ska ratificera ILO:s konvention 94 som handlar om kommunernas rätt att kräva av leverantörer verksamma i Sverige att de inte konkurrerar med löner eller arbetsvillkor som är sämre än nivåerna i de svenska kollektivavtalen.