IUL:s lantarbetarförbund uppmanar till internationella aktioner avseende den globala kris/de reella problem som drabbat lantarbetarna 'utan att finnas med på WTO:s dagordning'

Upplagd på IULs hemsida den 03-Nov-2005

Skicka denna artikel till en vÅ n.



IUL:s lantarbetarfackgrupps styrelse sammanträdde i Indien den 24-26 oktober och behandlade bland annat organiseringsprioriteringarna för lantarbetarförbunden när stater och regeringar förbereder sig för WTO:s ministermöte i Hongkong i december 2005. Styrelsen antog följande politiska motion om jordbruket och WTO-förhandlingarna.

IUL:s lantarbetarfackgrupp som sammanträder i Kolkata i Indien 24-26 oktober 2005 noterar med djup oro den pågående ödeläggelsen av försörjningsmöjligheterna på landsbygden i nord och syd när de allt större livsmedels- och jordbruksföretagen utvidgar sina produktionssystem och ökar sitt inflytande. Lantarbetarna har alltid varit tvungna att slåss mot grova rättighetsövergrepp, fattigdom, juridiskt och socialt utanförskap, bristande tillgång till jord och resurser, och mycket ofta ytterligare utanförskap och förtryck om de är migrerande arbetare eller kvinnor. Trots att akuta insatser behövs för att hantera den globala jordbrukskrisen är de här frågorna inte på WTO:s dagordning.

WTO:s ministermöte i Cancún gick i baklås p g a jordbruket och bröt sedan samman. När vi nu närmar oss WTO-förhandlingarna i Hongkong puffas det för ett "genombrott" där jordbruket används som förhandlingsobjekt för att utvidga företagens inflytande över tjänster och tillverkning. Jordbruket används därför i kompromissuppgörelser om bankväsende och telekommunikationslicenser eller datorkretsar.

Om förhandlingarna verkligen leder till ett "genombrott" gör vi oss inga illusioner om följderna för våra medlemmars försörjningsmöjligheter. De "lösningar" som förespråkas av de olika parterna – EU, USA, G20 o s v – tar inte hänsyn till våra behov som arbetstagare och kommer att förvärra krisen.

Det senaste decenniets tilltagande liberalisering av handeln med jordbruksprodukter förmodades ge guld och gröna skogar åt alla. Men de enda vinnarna var de globala livsmedels- och jordbruksjättarna. De transnationella jätteföretagen driver på överproduktionen och exporten av stapelgrödor från ett fåtal producentländer, pressar ner priserna och utplånar miljontals arbetstillfällen. Subventionerad överproduktion har inte lyckats ge anständigt arbete ens åt lantarbetarna i några av världens rikaste ekonomier. För utvecklingsländer främjas "diversifiering" i blommor och "nischprodukter" som en lösning på priskollapsen för jordbruksvaror. Det är i det sammanhanget som ökad marknadstillgång för utvecklingsländers export blundar för det grundläggande problemet.

• När vi nu närmar oss WTO:s ministermöte i Hongkong uppmanar vi stater och regeringar att vägra gå med på "kompromisser" om jordbruket som ytterligare försämrar deras förmåga att vidta de politiska åtgärder som krävs för att anständiga jobb ska bli verklighet. WTO:s jordbruksavtal måste skrivas om så att det garanterar att de politiska verktyg kan utformas som behövs för att rädda jordbruket undan de senaste decenniernas sociala och miljömässiga skadeverkningar.



• Vi upprepar våra uppmaningar (lantarbetarfackgruppens 2:a världskonferens, motion om konsekvenserna för utvecklingsländer av subventionerad jordbruksexport; IUL:s 24:e kongress, motion från 2002 om global handel och globala investeringar) om ett slut på systemet med exportdumpning. Ett konkret tidsschema måste utformas för exportsubventionernas utfasning och avskaffande. Subventioner måste istället riktas in på stöd för ett socialt och miljömässigt hållbart jordbruk baserat på anständigt arbete.



• Vi uppmanar IUL att hjälpa medlemsförbunden utveckla, främja och genomföra nationella, regionala och internationella program som konfronterar överproduktionen, hyperkonkurrensen och den överdrivna inriktningen på vissa jordbruksprodukter, på sätt som är till konkret nytta för lantarbetarna och deras samhällen. Programmen ska omfatta en mängd politiska verktyg, t ex supply-management, prisstabilisering och andra lämpliga åtgärder som en oskiljaktig del i återuppbyggnaden av ett hållbart jordbruk baserat på anständigt arbete och försörjningsmöjligheter på landsbygden. Programmen ska även omfatta myndigheters, eller andra lämpliga organs, tillhandahållande av utbildning/vidareutbildning för diversifiering avseende uthållig produktion av matgrödor för lokal konsumtion.



• Det stora flertalet av världens lantarbetare finns i fattiga länder som blivit än fattigare till följd av liberaliseringen av handeln med jordbruksprodukter. Jordbrukssubventioner har aldrig varit ett alternativ i de här länderna, och de få ekonomiska och politiska verktyg för jordbruksstöd de en gång hade har monterats ner efter påtryckningar från de internationella finansinstitutionerna eller avskaffas för att uppfylla WTO:s regler. Inhemskt stöd för en återuppbyggnad av jordbruket i utvecklingsländer kräver åtminstone ett återinförande av tullar, skatter (nationella och internationella) och handelsmekanismer som legitima politiska åtgärder. Samtidigt måste uthålliga resurser mobiliseras internationellt för att underlätta och stödja återhämtningen och häva de exportorienterade intensiva produktionsmetodernas skadeverkningar på samhälle och miljö samt återuppbygga jordbruket så att det kan uppfylla sin huvuduppgift, förverkligandet av rätten till säker, tillräcklig och näringsrik mat under anständiga arbetsförhållanden.